Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ånganläggningar - Kraftcentraler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
588
ÅNGTEKNIKEN.
densamma genom en annan trumma. På grund av generatorförlusterna är den
avgående luften vid normal belastning 40—50° varmare än den inkommande. I vissa
anläggningar utnyttjas detta luftvärme genom att luften användes till förbränningsluft i
pannorna. F är ett luftfilter, som insättes i sugtrumman, om den yttre tillströmmande
luften ej är tillräckligt dammfri.
Kondensorrummet får ej anordnas som en mörk källare, utan tillräcklig mängd
ljus bör tillföras detsamma. I detta avseende har åtskilligt syndats under gångna tider.
Det möter emellertid ofta svårigheter att erhålla direkt sidoljus från fönster, och man
måste då tillgripa ljus uppifrån, antingen genom att i övre maskinrumsplanet urspara
vissa partier till ljusöppningar eller genom att belägga delar av maskinrumsgolvet med
glastegel. Det förra alternativet är det vanligaste och medför den fördelen framför det
senare, att kondensormaskineriets arbete till en viss grad kan inspekteras uppifrån.
Fig. 733. Stockholms Elektricitetsverks Värtaverks 4 större ångturbingeneratorer om 6 000—12 000 kW.
Ånggeneratorerna ligga i en linje efter varandra och med bredvidliggande ljusöppningar till
underliggande kondensorrum.
Ångturbingeneratorerna kunna placeras antingen i längdriktningen efter varandra
eller bredvid varandra. Det förra alternativet med långsliggande aggregat kan visa sig
lämpligast vid stora enheter. Figur 733 visar i plan den del av Stockholms
Elektricitetsverks Värtaverk, som innehåller de större ångturbingeneratorerna om 6 000—12 000
kW. Figuren visar de 4 ångturbingeneratorerna liggande i en linje efter varandra och
med bredvidliggande ljusöppningar till underliggande kondensorrum.
Man bör se till att tillräckligt rum finnes runt ångturbingeneratorerna för
demon-tering av deras olika detaljer. Maskinrumsgolvet beräknas tillräckligt kraftigt för att
kunna bära även de tyngsta detaljerna, såsom rotorer, turbinhusets överdel, m. m.
Själva turbinen uppmonteras ej på själva golvet, utan på massiva genomgående
fundament, vilka vila på grunden i kondensorrummet. Dessa fundament förses med
lämpliga valv och urtagningar för att lämna plats åt kondensormaskineriets olika
delar. Stalturbinerna utgöra undantag i detta avseende, enär de uppmonteras
direkt på ytkondensorn och således ej uppbäras av annat fundament än
ytkonden-sorns eget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
