Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ånganläggningar - Kraftcentraler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGANLÄGGNINGAR. KRAFTCENTRALER.
589
Ångledningarna kunna framdragas till turbinerna antingen direkt från pannorna
ned till turbinerna eller ock först ned till kondensorrummet och därifrån upp till
turbinerna. Den senare anordningen är den vanligaste och medför den fördelen att
rummet ovanför ångturbinen helt befrias från rörledningar, vilket underlättar montering
och demontering.
Rörledningar, ventiler, m. m. Planläggandet och dimensionerandet
av ångledningar, ventiler, m. m. i en ångkraftcentral är en fråga av ganska stor
betydelse. Man måste härvid taga hänsyn till såväl drift- som
värmeekonomisyn-punkter. De förra betinga enkelt dragna ledningar av minsta möjliga diameter.
Härigenom uppstå de minsta värmeförskjutningarna och minsta anledningarna, till
driftstörningar i form av läckor i flänsar, m. m. Ju mindre diameter, desto lättare täta
ventilerna. De värmeekonomiska synpunkterna gå delvis åt samma håll som de
drifttekniska. Ju kortare rörledning och ju mindre diameter, desto lägre blir
värmeutstrålningen från ledningen. Väljes åter ledningsdiametern för knapp, blir tryckförlusten för
stor. Det gäller vid dimensionerandet av ledningar och ventiler att se till att tillbörlig
hänsyn tages till samtliga ovannämnda fordringar.
Så länge ångmaskiner användes som kraftmaskiner räknade man
tilloppsångled-ningarna för ganska låga ånghastigheter, vanligen 20—25 m/sek. Orsakerna härtill voro
flera. Dels voro aggregatens storlek sällan mera betydande, varför någon svårighet
att konstruera en tillräckligt böjlig ångledning ej uppträdde, dels var ångans strömning
till ångmaskinen pulserande, varför maximihastigheten ej oväsentligt översteg
ovannämnda medelhastighet.
Situationen förändrades med ångturbinens inträde och med ångkraftcentralernas
ofantliga utveckling under senaste årtiondet. Ångans strömning i rörledningen blev
nu fullt jämn. En större hastighet kunde tillåtas redan av den anledningen. Ångtrycken
och ångtemperaturerna stego oavbrutet och medverkade i sin mån till högre
ånghastigheter. Den höga ångtemperaturen fordrade minsta möjliga utstrålningsareor och
därför minsta diameter och största ånghastighet. Det höga ångtrycket åter kunde tillåta
ett ej obetydligt tryckfall och således även en hög ånghastighet. Slutligen framtvingade
de stora ångturbinaggregaten höga ånghastigheter, emedan ångledningarna i annat fall
skulle erhålla betänkligt grova dimensioner. På grund av ovannämnda orsaker användas
numera ånghastigheter = 40—50 och vid stora anläggningar och höga tryck ända
upp till 80 m/sek.
Denna snabba ökning av ånghastigheten i tilloppsledningarna föregicks av
noggranna undersökningar rörande motstånden i ledningar och ventiler. De mest kända
av dessa undersökningar äro Eberles och Guilleaumes.
Förlusterna i ångventilerna voro i allmänhet större än i själva ångledningen. De
förr så gott som uteslutande använda ventilerna med kroklinig ångförning visade sig
vid ovannämnda undersökningar öva ett överraskande stort motstånd.
Konstruktörerna börja då inrikta sig på utarbetande av ventil konstruktion er med rakare
ång-bana. Idealet ur den synpunkten var ju den vanliga slussventilen, som dock led av en
annan och ganska betänklig nackdel, i det att den var synnerligen svår att hålla fullt
ångtät. Utvecklingen på detta område är ej avslutad. Den äldre ventilen börjar
emellertid allt mer, och särskilt vid större anläggningar, att övergivas och ersättas av
slussventiler och liknande konstruktioner. Ofta anbringas 2 slussventiler efter varandra för
att hindra läckning.
Man måste vid planläggning av ångledningar taga en betydande hänsyn till ångans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
