Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Förbränningsmotorns utveckling till 1876 - De första användbara gasmotorerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBRÄNNINGSMOTORN TILL 1876. GASMOTORER.
663
Fig. 820. Bisschops maskin.
skinen och detta är anledningen till att densamma blev föremål för tillverkning under
en rätt lång följd av år och att den exponerades så sent som på världsutställningen
i Wien 1873, ehuru då en farlig och erkänt överlägsen medtävlare fanns.
Lenoirs förtjänst om förbränningsmotorns utveckling till en verklig, praktiskt
användbar maskin är därför stor och obestridlig. Men även i ett annat avseende har
Lenoir gjort den tekniska utvecklingen en mycket stor tjänst. Genom hans maskin och
den reklam som gjordes för densamma väcktes ett allmänt intresse till livs för detta
tekniska problem och ett flertal tekniker började framställa förbättrade Lenoirmaskiner.
Bland dessa må nämnas engelsmännen Kinder och Kinsey, vilka påstås hava nedbragt
gasförbrukningen till 2 m3/hkh, samt parisaren
Hugon, vilken genom förbättringar i
tändan-ordning, kylning och smörj ning bevisligen
nedbragt gasförbrukningen till 2.5 m3/hkh.
Hugons maskin förtjänar ett särskilt
omnämnande, helst som det är omstritt huruvida
hans konstruktion ej var före Lenoirs. Hugon
var direktör för ett bolag för framställning av
komprimerad lysgas. Det ligger därför nära till
hands att han skulle sysselsätta sig med problem
för denna produkts användning. Redan före
1858 skall han hava framställt en maskin, vilken
i allt väsentligt överensstämde med Lenoirs.
Han hyste emellertid farhågor beträffande
maskinmaterialets förmåga att motstå de plötsliga
temperatur- och tryckväxlingarna och fruktade
även den svåra igångvevningen för hand av
maskinen. Han uppgav därför 1858 vidare
försök med denna maskin och arbetade
på en atmosfärisk maskin. I Mémoires des
Ingénieurs civils 1860 återgives ett av Barrault
den 1 juni 1860 i föreningen gjort meddelande,
i vilket framhålles att Hugon två år före Lenoir
utfört en maskin vilken blott skilde sig från
den senares därigenom att gas och luft
blan
dades före inträdandet i cylindern. Han anför vidare: »Hugons motor, som denna
duktiga maskinkonstruktör studerat med sådan omsorg för att uppnå ett lyckligt
resultat, var en liggande maskin; varken tid eller penningar hava sparats, men
Hugon har åter övergivit densamma och ansett sig nödsakad uppsöka fullkomligare
förutsättningar för att finna en lösning av problemet som kunde tillfredsställa hans
anspråk. Hans maskin var i själva verket vid den tidpunkten behäftad med samma
svagheter och brister som jag kritiserat hos Lenoirs motor. . . . Det gör ett egendomligt
intryck att se huru herr Lenoir med mycket beröm gör affärer med en uppfinning vilken
herr Hugon anser så otillfredsställande att han ej ens offentliggjort densamma.» Först
sedan Lenoirs maskin visat sig användbar upptog Hugon åter sitt avbrutna arbete med
densamma och utsläppte omkring 1864 den första maskinen. Ett exemplar av denna
maskin finnes i Science Museum i London och en fotografi av denna 1868 byggda maskin
återgives i fig. 819.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
