Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Förbränningsmotorns utveckling till 1876 - Den atmosfäriska gasmaskinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 826. Konstruktionsritning å
Otto och Langens atmosfäriska
maskin.
FÖRBRÄNNINGSMOTORN TILL 1876. DEN ATMOSFÄRISKA GASMASKINEN. 669
ningarna. Dessa gåvo till resultat att om bränsleförbrukningen pr hkh hos Lenoirs
maskin betecknades med 0.6, så var densamma hos Hugons l.o och hos Otto och Langens
0.4. Inför detta påtagliga framsteg beslöt prisnämnden att belöna Otto och Langens
maskin med utställningens guldmedalj. Därmed
tillvann sig maskinen med en gång allmänhetens intresse
och förtroende. Det är redan anfört att beställningar
inflöto i sådan utsträckning att två år senare en ny
fabrik för dess tillverkning måste byggas. I tio år
fortfor fabrikationen av denna maskin och därunder
utfördes densamma i c:a 5 000 ^exemplar i storlekar
mellan 0.5 och 3 hk. Åtskilliga förbättringar företogos
under årens lopp av Otto och Langen och maskinen
erhöll många efterföljare bland vilkas skapare må
nämnas Reithman och Aimüller 1867, Söderström
1870, Türner 1873 samt Gilles 1875.
Beskrivning av den atmosfäriska maskinen. Huru
var nu denna maskins konstruktion och
verkningssätt.
I en vertikal, upptill öppen cylinder A, fig. 826,
rör sig en kolv B, vars slag uppåt begränsas av en
gummibuffert så att den ej må flyga ut ur cylindern.
Kolvstången C, vilken utgöres av en kuggstång, är
upptill försedd med ett tvärstycke som glider mot
tvenne pelare fästa i en cylinderns övre ände
omgivande platta. På samma platta är anbragt en liten
bock vilken giver kuggstången stöd mot kuggtrycket.
Kuggstångens rörelse överföres till en kugghjulsring D,
som vid kuggstångens nedåtgång genom en
friktions-koppling medtager huvudaxeln E men vid
kuggstångens uppåtgång roterar löst på axeln. En biaxel
E, som drives medelst kuggväxeln G—H med
utväx-ling 1: 1, ombestyr slidens J rörelse.
Maskinen arbetar på följande sätt. Från kolvens
undre vändläge lyftes denna med en spärr av
svänghjulets levande kraft samtidigt med att sliden
kommer i sådant läge att en gasluftblandning kan
inströmma i cylindern. När kolven på detta sätt
till-ryggalagt en liten del av sitt slag stänger sliden
tillloppet för gas och luft och omedelbart därpå
antän
des gasblandningen och förbrinner explosionsartat. Därvid slungas kolven av
gastrycket i höjden till dess rörelsen begränsas av gummibufferten i cylinderns övre
ände. Den med kolvstången i ingrepp varande kuggringen roterar därvid fritt åt höger
på den åt vänster på grund av svänghjulets framhärdighet roterande axeln. I följd
.av expansionen och avkylningen genom värmeavgivning till cylinderväggarna sjunker
gastrycket hastigt under kolven. När kolven därför kommit till sitt övre läge vid
gum-mibufferten är gastrycket i cylindern lägre än atmosfärtrycket. Det efter förbränningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
