Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Förbränningsmotorns utveckling till 1876 - Den atmosfäriska gasmaskinen - Maskiner med kompression
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
676
FÖRBRÄNNINGSMOTORN.
på densamma förorsakade ofta brott. Visserligen förbättrades maskinen under årens
lopp av Otto och Langen; fyra skilda modeller blevo föremål för fabrikation, och vidare
utarbetade andra konstruktörer modifierade konstruktioner. Trots detta kvarstod en
svaghet vilken på detta sätt ej kunde avhjälpas, nämligen den att en maskin av detta
slag under inga förhållanden kunde lämpas för större effektbelopp.
Utan att ingå på de förbättringar som gjordes kan
det vara av intresse att återgiva en fotografisk bild
av Otto och Langens sista modell, fig. 837, bevarad i
museet i Wien. Ett engelskt exemplar av maskinen,
bevarad i Science Museum i London, visar fig. 838.
Söderströms maskin återgives i genomskärning och
fotografiskt i fig. 839 och 840, Turners i genomskärning
i fig. 841 och fotografiskt i fig. 842 samt Gilles
fotografiskt i fig. 843. Samtliga dessa maskiner finnas
bevarade i Gasmotorenfabrik Deutz’ museum i Köln.
Maskiner med kompression.
Otto torde varit den som framför andra insåg
den atmosfäriska maskinens svagheter. Maskinens
utomordentligt bullersamma gång, vilken alla
strävade att genom konstruktiva anordningar mildra,
gjorde dess användning omöjHg i byggnader varest
även bostäder funnos och inskränkte därigenom i ej
ringa grad dess användning. Otto var å andra sidan
livligt övertygad om att förbränningsmotorn var ägnad
att upptaga konkurrensen med ångmaskinen, en
övertygelse fullt berättigad därigenom att maskinens
totalverkningsgrad var c: a 15 %, under det att
ångmaskinens var vida lägre även för stora maskiner. Hans
mål var därför att kunna bygga maskiner åtminstone
upp till 100 hk. Detta var emellertid uteslutet med
en maskin av den art som ovan beskrivits; det insåg
Otto klart. Han slog sig därför ej till ro med de stora
resultat han redan vunnit utan började med iver söka
nya utvägar för att kunna nå sitt mål: stora gasmaskiner.
Strävanden i denna riktning hade han haft redan 1861, men då hade desamma ej fört
till resultat. Dessa försök återupptog han nu, varvid han kunde bearbeta sina ideer
med större lugn, rikare erfarenhet och med hjälp av rikhgare ekonomiska resurser.
Dyhka strävanden, vilka väl voro fullt originella för Otto, voro emellertid ej nya;
sådana hade långt tidigare försports. Vi måste därför gå tillbaka i tiden för att spåra
deras första framträdande och följa dem till sluthg seger, även denna gång genom Ottos
och hans medarbetare Langens insats.
I den berömda skrift över »Betraktelser över eldens rörelsekraft och de för
utvecklande av denna kraft lämpliga maskinerna» som 1824 offentliggjordes av den unge
geniale franske ingenjörofficeren Sadi Carnot framlägges klart huvudprincipen för för-
Fig. 843. Gilles atmosfäriska maskin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
