Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Förbränningsmotorns utveckling till 1876 - Maskiner med kompression - Fyrtaktmotorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
678
FÖRBRÄNNINGSMOTORN.
att i stället göra detta i själva niotorcylindern. Några detalj uppgifter huru han tänkt
utföra sitt förslag meddelar han dock ej.
Vid denna tid synes emellertid kompressionens betydelse hava börjat bliva klar
för ett flertal personer. Synnerligen tydligt formuleras dess betydelse av den
österrikiske konstmästaren Gustav Schmidt i ett 1861 i Wien hållet kritiskt föredrag om
Lenoirs maskin. Han framhåller däri: »Resultatet skulle ställa sig mycket
gynnsammare om man lät maskinen driva ett par kompressionspumpar, vilka komprimerade
den kalla luften och den kalla gasen före inträdet i cylindern till c:a 3 atmosfärer,
varigenom en vida starkare expansion och utnyttjande av förbrännings värmet skulle
möjliggöras.»
Samma år föreslår i ett patent Million en maskin, vars cylinder har en förlängning,
tjänande till kompressionsrum. I detta skulle den kort före dödpunkten av pumpar
införda gasluftblandningen antändas och förbrinna.
Även N. A. Otto hade nämnda år observerat kompressionens inflytande. Han
hade då, som tidigare nämnts, utfört en liten försöksmaskin. Denna hade han emellertid
ej fått att fungera ordentligt. Det föll honom då in att vid stängt avlopp vrida
maskinens svänghjul bakåt så att gasblandningen komprimerades, varefter han för hand
slöt tändströmmen. Därvid förbrunno gaserna mycket häftigt och maskinen fick sådan
fart att svänghjulet med stor hastighet gick flera varv runt, under det att han utan
kompression ej fick detsamma att gå ett varv. Ottos strävan vid denna tid kan sägas
hava varit den att för arbetsalstring utnyttja hela kolvslaget och icke blott 0.5 å 0.6
därav, såsom fallet var vid Lenoirs maskin. Genom fortsatta experiment kom han 1862
till den problemställningen att laddningen före antändningen borde komprimeras, att
antändning och förbränning skulle försiggå i kolvens dödpunktläge samt att alla
processer skulle försiggå i en cylinder. Praktiska svårigheter och bristande erfarenhet
förmådde honom emellertid att övergiva dessa tankar för att i stället vända sin
uppmärksamhet till den atmosfäriska maskinen.
Ännu tydligare har den franske järnbaneingenjören Beau de Roche framhållit
kompressionens betydelse och vad mera är, han har även klart och tydligt angivit, huru
de uppställda principerna skulle kunna konstruktivt förverkligas.
Fyrtaktmotorn.
I en 1862 av Beau de Roche utgiven skrift uppger han att gasernas »elastiska kraft»
bäst utnyttjas genom att komprimera gasluftblandningar till självantändningstryck.
I samma skrift beskriver han den s. k. fyrtaktprincipen med följande ord: »Man föres
därvid till att på samma cylindersida under loppet av fyra på varandra följande
kolvslag företaga följande förlopp:
1) Insugning under ett helt kolvslag.
2) Kompression under det därpå följande kolvslaget.
3) Antändning i dödpunkten och expansion under det tredje kolvslaget.
4) Utskjutande av de förbrända gaserna ur cylindern vid fjärde och sista
kolvslaget.»
Konstruktivt har Beau de Roche dock aldrig genomfört sin tanke och hans förslag
blevo bortglömda och ouppmärksammade av konstruktörerna.
Först omkring 1875 upptog Otto tillsammans med Langen ånyo sina arbeten på en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
