Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Allmänna strävanden under 1880-talet och början av 1890-talet - Tvåtakten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
694 FÖRBRÄNNINGSMOTORN.
1880, och så småningom försvunno även maskinerna av Lenoirtyp, d. v. s. maskiner
arbetande utan kompression. Denna sistnämnda maskintyp sökte i det längsta upptaga
tävlan med de nyare maskinerna, den förbättrades konstruktivt i ganska hög grad och
särskilt var det, som tidigare nämnts, en konstruktion, Bisshops, som bibehöll sig
synnerligen länge, emedan densamma var lämpad för särdeles små effektbelopp, nämligen
x/25 till 1 hk, varest densamma var utan konkurrens från fyrtaktmaskinernas sida.
I längden måste emellertid de med kompression arbetande maskinerna, d. v. s.
Ottos nya motor; bliva förhärskande. Det ekonomiska resultatet blir slutligen alltid det
avgörande. Nu kan teoretiskt bevisas och har även praktiskt bestyrkts, att ju högre
kompressionen i en förbränningsmotor drives, ju mindre blir dess bränsleförbrukning,
förså vitt ej andra störande, omständigheter inträda på grund av den höga
kompressionen, en sak vilken vi senare skola beröra. Det är då påtagligt att maskiner utan
kompression aldrig kunna uppnå samma låga bränsleförbrukning som maskiner med
kompression (vi tala här ej om atmosfäriska maskiner, vilka av andra orsaker erhålla liten
bränsleförbrukning, men av mekaniska skäl det oaktat i längden ej kunna förbliva
konkurrensdugliga). Det är därför snarare att förvåna sig över att maskinerna utan
kompression kunde hålla sig i konkurrensen så länge som de gjorde, än att desamma
slutligen försvunno. Förklaringen härtill ligger däri att man vid drift av en maskin även
har andra utgifter än kostnaden för bränslet att räkna med. Särskilt inverkade i
förevarande fall ränta och amortering på inköpskapitalet. På grund av det monopol Otto
genom sina patent erhållit kunde han hålla priserna på sina maskiner mycket höga, trots
att maskinen pr hästkraft räknat torde kunnat tillverkas billigare än de utan
kompression arbetande. Härigenom blev skillnaden i räntabilitet vid användning av de olika
maskinerna ej så stor som den annars skulle blivit och mången köpare föredrog därför
maskiner utan kompression. Det höga priset på fyrtaktmaskinerna berättigades dels
därav att Otto hade sina experimentkostnader att förränta och amortera, dels därav
att han för sin uppfinning var värd att erhålla en mot dess betydelse svarande vinst.
I och med att Ottos uppfinning 1886 delvis och 1890 helt och hållet blev allmän
egendom började en livlig tillverkning av dylika maskiner upptagas på många håll och därmed
nedgingo prisen till de mot maskinens framställningskostnad svarande. Därmed voro
även möjligheterna att finna avsättning för de gamla, utan kompression arbetande
maskinerna slut.
Tvåtakten.
Redan innan Ottos patent utgick hade emellertid nya konkurrenter till
fyrtakt-maskinen uppstått, maskiner i vilka man med förbigående av fyrtaktprincipen sökte
genomföra en cirkelprocess med kompression av gasluftblandningen före dess
förbränning. Att sådana möjligheter funnos hade redan förutsetts av Otto; de finnas omnämnda
i hans patent av 1876. Han beskriver i detta dels fyrtakten, kännetecknad därav att
mellan arbetsförloppen, bestående av förbränning, expansion och utblåsning, inlägges
ett pumpförlopp, bestående av insugning och kompression, dels tvåtakten, kännetecknad
därav att maskinen har två cylindrar, en arbetscylinder, i vilken arbetsförloppet
försiggår, och en pumpcylinder, vilken inför den nya laddningen i arbetscylindern. Denna
senare maskin kan tänkas i tre olika utföringsformer. Antingen kan kompressionen
av den nya laddningen ske i pumpcylindern och densamma i komprimerat tillstånd
överföras till arbetscylindern eller ock kan kompressionen ske i arbetscylindern eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
