Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Allmänna strävanden under 1880-talet och början av 1890-talet - Tvåtakten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRÄVANDEN UNDER 1880—1890-TALEN. TVÅTAKTEN. 695
slutligen kan kompressionen utföras endast till en del i pumpcylindern för att därefter
fullbordas i arbetscylindern. Det konstruktiva utförandet av dessa olika former blir
givetvis även olika. Med en förvånande klar bbck för de konstruktiva svårigheter som
i de olika fallen voro att övervinna valde Otto fyrtakten. Huru enkel tvåtakten än
synes känner varje erfaren konstruktör att densamma i sig döljer högst svårbehärskade
problem och att motsvarande svårigheter vida lättare övervinnas med fyrtakten.
Det är emellertid redan härav helt naturligt, att tvåtakten tillgreps av dem vilka
funno sig utestängda av Ottos patent å fyrtakten från byggandet av
förbränningsmotorer med kompression.
Fyrtaktprincipen syntes i vissa avseenden även vara en ofullkomlighet. Det var
ej tilltalande för ingenjörssinnet, uppfostrat som detta var av ångmaskinen, att an-
Fig. 871. Ottos tvåtakt-försöksmaskin.
vända en maskin, vilken erhöll en arbetsimpuls blott vart annat varv. Då syntes
Lenoirs maskin, vilken i så många avseenden liknade ångmaskinen, vida mera än
fyrtakt-maskinen närma sig ideälet, men utan kompression, det insåg man, var det ej längre
möjligt uppnå ett tillfredsställande resultat vad gasförbrukningen beträffade. Till synes
var det ej heller svårt att konstruera en bättre maskin. Man behövde ju blott använda
en särskild laddningspump, vilken införde en ny, redan komprimerad gasluftblandning
i arbetscylindern, då dennas kolv i närheten av inre vändpunkten utskjutit större delen
av förbränningsprodukterna.
Så hade ju redan Brayton föreslagit i sina patent av 1872 och 1874 och så var
hans maskin konstruerad. Densamma hade emellertid ej, såsom vi sett, slagit igenom.
Driften var osäker och gasförbrukningen stor.
Även Otto hade, som nämnts, försökt sig på tvåtakten och 1879 utfört en sådan
maskin, vilken i jämförelse med Braytons visade vissa förbättringar. En fotografi av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
