Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Allmänna strävanden under 1880-talet och början av 1890-talet - Hög kompression - Den konstruktiva utbildningen av lysgas-, bensin- och fotogenmotorerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRÄVANDEN UNDER 1880—1890-TALEN. KONSTRUKTION.
• 705
I början av 1890-talet framkom emellertid ett förslag, vilket gick ut därpå att ej
bränsleluftblandningen skulle komprimeras i arbetscylindern, utan blott
förbrännings-luften. Man bleve då oberoende av antändningstemperaturen och kunde komprimera
luften högt över denna. Förslagsställaren ansåg att 300 atm. ej skulle vara omöjligt.
I denna över antändningstemperatur komprimerade luft skulle därefter bränslet
in-sprutas, antändas av luften och ögonblickligen förbrinna. Vi vilja nedan något närmare
taga del av de första arbetena med detta djärva förslag, men dessförinnan kasta en
blick på den konstruktiva utbildningen av de maskiner, vilka redan funnos i marknaden.
DEN KONSTRUKTIVA UTBILDNINGEN AV LYSGAS-, BENSIN- OCH
FOTOGENMOTORERNA.
I överensstämmelse med den av Otto och Langen utformade fyrtaktmaskinens
ursprungliga form upptogs gasmotorfabrikationen av deras licenstagare, varvid helt
naturligt de konstruktiva
avvikelserna från
förebilden blevo obetydliga. En
sådan maskin, tillverkad
1888 av Crossley Bros i
Manchester och bevarad i
Londons museum,
återgives i fig. 891. Vi
återfinna den horisontala
anordningen med en från
stativet fritt utskjutande
cylinder, vevmekanismen
med tvärstycke,
styr-ningsanordningen med
slid, antändningen med
tändlåga etc. Den
väsentliga konstruktiva
avvikelsen vid denna maskin
ligger däri, att maskinen
har s. k. bajonettstativ,
dock med två ramlager, och vevaxel med blott en vevsläng, på vilken en fri vevtapp är
anbragt. Konstruktionen avser att åstadkomma en mera lättåtkomlig vevmekanism.
Denna konstruktion har dock aldrig blivit allmän, ehuru densamma upprepade gånger
på nytt upptagits även av andra konstruktörer, såsom vi senare skola finna. En annan
förändring av stor betydelse finnes även å denna maskin, ehuru ej synlig på fotografien.
Styraxeln drives ej såsom å Ottos motor med konisk kugghjulsväxel, utan med
skruv-hjulsväxel, en anordning som Crossley införde 1884 och som sedan blivit allmänt använd
och alltjämt är standardutförande.
I och med att konkurrerande maskiner uppträdde på marknaden, började även de
konstruktiva avvikelserna bliva betydande. Till att börja med var målet blott att göra
maskinerna så olika Ottos som möjligt, men snart måste värdigare bevekelsegrunder
med naturnödvändighet tvinga sig fram; sökandet efter konstruktiva förbättringar och
fulländningar blev livligt.
45—240720. Uppfinningarnas bok. IT.
Fig. 891. Ojtos fyrtaktmotor tillverkad av Crossley Bros 1888.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
