Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Allmänna strävanden under 1880-talet och början av 1890-talet - Den konstruktiva utbildningen av lysgas-, bensin- och fotogenmotorerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
706 •
FÖRBRÄNNINGSMOTORN.
Fig. 892. Maskin med frihängande
cylinder.
Det är framför allt två strävanden, som inverka på den konstruktiva utvecklingen,
nämligen minskning av bränsleförbrukning och sänkning av försäljningspriset. Men
den förra av dessa betingar högre arbetstryck i cylindern, vilket visserligen medför
minskade cylinderdimensioner, men även kraftigare och stabilare byggda maskiner.
Detta åter motverkar prisbilligheten. De höjda trycken medförde även andra krav på
konstruktionen, varför konstruktörerna hade betydande svårigheter att kämpa med.
Den genom dessa strävanden uppkomna
differentieringen för åter så småningom till ett urval
av de bäst lyckade konstruktiva lösningarna, vilka
alla så småningom tillägna sig. Detta medför en
konstruktiv standardisering med allt större
överensstämmelse i konstruktion, under det att blott
väsentlig olikhet för ögat hos olika fabrikat kan
konstateras.
Det finnes givetvis ingen möjlighet att här
följa de olika konstruktiva lösningar, som på detta
sätt över varierande vägar fört- till den alltmer
fulländade tekniken. Vi kunna blott antydningsvis beröra några av de viktigare.
Tvärstycksanordningen gjorde maskinen lång och dyrbar i utförande. Medan
denna anordning är nödvändig på dubbeltverkande maskiner, syntes densamma kunna
undvaras på enkeltverkande, i det att kolven själv borde kunna utgöra tvärstycke och
cylindern gej der. Härigenom kunde hela maskinen förkortas med kolvstångens längd.
Men medan gej derna förut förlagts i ramen, se föregående figurer, och denna sålunda
upptagit den nedåtriktade kraft, som på grund av vevstakens lutning uppstod på
tvärstycket, blev det nu cylindern som fick upptaga denna kraft. Om cylindern, såsom
dittills varit fallet, blott med en fläns var fästad vid ramen och för övrigt frihängande,
fig. 892, så blev densamma utsatt för böjande krafter vid varje arbetsslag och konstruk-
Fig. 893. Maskin med Understödd cylinder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
