Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Gasmotorns utveckling till generatorgasmotor - Gasverk för okolade bränslen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
736
FÖRBRÄNNINGSMOTORN.
Gasverk för okolade bränslen.
Fig. 942. Torvgasgenerator.
Fig. 941. Brunkolsgenerator.
I de förut beskrivna gasverken kunna emellertid på grund av gasgeneratorns
konstruktion blott kolade bränslen, antracit och koks, användas.
Som emellertid de flesta i naturen förekommande
fasta bränslena ej äro kolade var det av största vikt att
söka fullända gasgeneratorerna så att i dem kunde
produceras gas av ved, torv, brunkol och stenkol. Detta kan
visserligen göras i de tidigare beskrivna gasgeneratorerna,
men därvid erhållas stora mängder tjära, vilken måste
borttvättas ur gasen, då den annars skulle försmutsa
gasmaskinen och förorsaka
driftstörningar. I allmänhet
kan ej heller denna tjära finna
någon nyttig användning,
varför med tjäran en väsentlig
del av bränslet förloras. Det
var därför nödvändigt att söka
driva gasgenereringen så att
även tjäran dekomponerades
till vid vanlig temperatur icke
kondenserbara gaser.
Detta problem hade
Gas-motorenfabrik Deutz lyckats
lösa 1902 för brunkol.
Generatorn, fig. 941, var så
anordnad att gasen avsögs vid
schaktets mitt och förbränning försiggick såväl i generatorns övre del, varest bränslet
påfylldes, som i dess undre del på generatorrosten; vid den övre, »svävande» fyren
Fig. 943. Skabersjö torvgasmotoranläggning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
