Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Gasmotorns utveckling till generatorgasmotor - Gasverk för okolade bränslen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTVECKLING TILL GENERATORGASMOTOR. OKOLADE BRÄNSLEN.
737
kolades bränslet och dekomponerades
de kondenserbara
destillationsprodukterna. I den undre fyren förgasades
kolet. Ett stort antal
brunkolsgas-motoranläggningar hava utförts efter
detta system, särskilt i Tyskland, vars
stora brunkolstillgångar det är av vikt
att på bästa sätt utnyttja.
För torv lyckades Gebrüder
Kör-ting konstruera en gasgenerator 1904.
Denna generator, fig. 942, har i sin övre
del en brant rost på vardera av två
motsatta sidor. Mellan dessa roster är
ett gasavlopp, vars inre från fast bränsle
fria rum med ett rör står i förbindelse
med planrosten i generatorns undre del.
Mellan dessa båda roster är
gasavsug-ningskanalen belägen. Generatorn är
uteslutande byggd såsom
suggasgene-rator, och genom lämpligt
dimensionerande uppnås, att vid ett vakuum i
ga sa vsugnings kanalen de vid den övre
rosten bildade gaserna passera ned till
den undre rosten, där de tillsammans
med luft sönderdelas vid passagen
genom det glödande bränslelagret. Den
första torvgasmotoranläggning, som
blivit utförd, uppfördes vid Skabersjö i
Skåne. Fig. 943 visar maskinrummet
för denna, två maskiner om
tillsammans 300 hk. Den största
torvgasmo-toranläggningen i världen har utförts
vid Visby Cementfabrik och omfattar
6 generatorer för 250 hk vardera samt
4 st. maskiner om sammanlagt 1 500
hk, fig. 944.
För stenkol utförde Gebrüder
Kör-ting en anläggning omkring 1908.
Generatorn var baserad på samma princip
som brunkolsgeneratorn. Emellertid
kunde blott relativt gasfattiga kol, kol
som icke bakade ihop sig och som
icke sönderföllo i värme, användas.
Fullt tjärfria hava emellertid
gaserna från okolade bränslen ej lyckats
framställas. En säker drift kan dock
upprätthållas och god ekonomi uppnås.
47—240720. Uppfinningarnas bok. II.
Fig. 944. Torvgasmotoranläggning om 1500 hk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
