Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Bensinmotorns utveckling till automobil- och båtmotor - Den moderna vagnmotorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BENSINMOTORNS UTVECKLING TILL AÜTOMOBIL- OCH BÅTMOTOR. VAGNMOTORN. 773
Personvagnsmotorer måste vara lätta och med stor snabbhet rätta sig efter
trafikens fordringar i avseende på vridningsmoment och varvtal. Även utföras maskinerna
ofta med en mycket stor maximieffekt, på det att växling ej skall behöva förekomma
i större utsträckning t. ex. vid mötande backar. Det är denna fordran som framkallat
den åttacylindriga motorn. Motorn får ej heller skaka vagnen, varför den sexcylindriga
blivit alltmer vanlig även vid små vagnar. Ofta sammanbygges motorn med koppling
och växellåda i ett hus, fastbultat vid motorns vevhus. Till motorn är ofta kopplad en
liten dynamomaskin för belysningsanordningarna på vagnen samt för laddning av ett
ackumulatorbatteri. Vidare är å motorn anbragt en elektromotor för igångsättning.
Denna motor får sin ström från batteriet och enda besväret med igångsättning är därför
att trycka på en knapp, varigenom strömmen tillföres igångsättningsmotorn. Hela det
till automobilen hörande maskineriet utgöres med förgasare, smörj pump, koppling,
växellåda, dynamo, igångsättningsmotor, fläkt för sugning av luft genom kylaren, m. m., av
ett enda i ett styvt ramverk
monterat maskinaggregat; en hel
kraftstation i smått, vilken inlyftes på
och fastskruvas vid vagnsramen.
Exempel å ett dylikt visar fig. 1018.
Att djupare ingå på detta
maskineris detaljbeskrivning tillåter ej
utrymmet. Dock torde en från de
vanliga motorerna avvikande
konstruktion böra omnämnas.
Det är anfört att styrningen
sker med hjälp av ventiler. En
amerikanare vid namn Knight har
emellertid utarbetat en motor vilken
har slidstyrning och tillverkningen
av denna maskin har upptagits av de mest framstående fabriker såsom Daimler m. fl.
Denna maskin kom i marknaden omkring 1910 och är sålunda numera ej någon nyhet.
En otrolig mångfald slidstyrningar hava med anledning av Knightmotorns framgångar
patenterats, men blott en eller ett par av dessa hava vunnit någon framgång. Man undrar
då givetvis vad det är som gjort denna motor till en utvald. Ett betraktande av dess
konstruktion gör detta lätt förklarligt. Fig. 1019 och 1020 visa motorn i genomskärning.
Vi se att i cylindern finnas två i varandra belägna rundslider, av vilka den yttre löper
såsom en kolv i cylindern och den inre såsom en kolv i den yttre sliden. I den inre sliden
löper så kolven såsom i en vanlig cylinder. Slidernas rörelse är rent axiell, deras
slaglängd kort och deras hastighet sålunda liten. Deras rörelse sker med små vevstakar
från en styraxel. Genom deras relativrörelse frilägges under avloppsperioden en kanal
genom vilken gaserna utströmma och under inloppsperioden en kanal genom vilken ny
laddning insuges. Sliderna äro så gott som fullständigt avlastade från ensidiga
gastryck, vilket andra uppfinnare ej lyckats åstadkomma. Trots denna intressanta
maskins framgångar hava därför flertalet konstruktörer alltjämt fasthållit vid
ventilstyrningen och tack vare ett omsorgsfullt studium av densamma lyckats få denna att arbeta
lika ljudlöst som slidstyrningen.
Här må även omnämnas den allra senaste utvecklingen på automobilmotorområdet.
Länge har arbetats på att kunna utföra arbetskolvarna av aluminium och detta har
Fig. 1018. Vagnmotoraggregat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
