- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / II. Brännmaterialier, värmemotorer, kompressormaskiner /
892

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Förbränningsturbinen - Historik - Försök av Société Anonyme des Turbomoteurs i Paris

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

892

FÖRBRÄ N NINQSMOTORN.

Fig. 1280. Förbränningskammare
av eldfast material.

bränningskammare och kontinuerligt förbrinner vid förbränningskammartrycket samt
från denna utströmmar mot ett turbinhjul, fig. 1279. Här är A förbränningskammaren
med bränsleinsprutningsröret B och tändanordningen C. I kammaren inkomprimeras
kontinuerligt luft av den roterande kompressorn D. De förbrända gaserna utströmma
genom munstycket F mot turbinhjulet G. Genomförbarheten av denna process blir
beroende av dels att värmeförlusterna i förbränningskammaren ej bliva för stora, dels
att arbetsförlusterna i kompressor, turbin och kanaler ej
bliva för stora. En av de allvarligaste svårigheterna
erbjuder förbränningskammaren. Denna måste dels
motstå en temperatur av 1 200 å 1 800° C. ävensom ett
betydande övertryck. Kammaren måste därför inklädas med
eldfast material i en mantel av järn. Men denna mantel
måste även kylas och värmeförlusterna bliva därför
betydande. Det har föreslagits att utföra
förbränningskam-maren av enbart eldfast material på sätt fig. 1280 visar.
Luften som i två mantlar kringströmmar
förbränningskammaren skulle isolera denna samt upptaga och
återföra förlorat värme samtidigt med att själva
förbrän-ningskammaren ej behövde besitta något motstånd mot
inre gastryck, då samma tryck blir rådande såväl inom
som utom densamma. Idén synes emellertid ännu ej
hava blivit praktiskt prövad.

Den ofta föreslagna insprutningen av vatten i
förbränningskammaren är även den att betrakta såsom en kylning,
ty genom temperaturens nedsättande inträder, teoretiskt
sett, en verkningsgradsförlust. Med olika kombinationer,
vilka vi här ej kunna fördjupa oss i, kan en
värmeåtervinning i förening med en viss vatteninsprutning möj hgen

giva ett bästa resultat. Huruvida detta blir så gott att förbränningsturbinen kan finna
praktisk användning kan blott genom försök klargöras. De turbiner vilka f. n. synas
hava bästa utsikterna till ett resultat äro Holzwarths och Staubers (sid. 902) förslag.
Dock synes föga hopp föreligga att med en gasturbin nå sådana verkningsgrader som med
kolvmaskiner. Utsikterna för gasturbiner, sådana de på vetenskapens och teknikens
nuvarande ståndpunkt framträda, synas därför ganska ovissa för att ej säga hopplösa
även om problemen rent tekniskt-mekaniskt låter lösa sig. Med ett otillfredsställande
utnyttjande av värmet hjälper ej de mest geniala lösningar i övrigt.

Försök av Société Anonyme des Turbomoteurs i Paris.

Av Marcel Armengaud hava igångsatts omfattande försök, vilka fullföljts även
i relativt stor skala med en turbin med förbränning vid konstant tryck. Dessa försök,
vilka torde ha påbörjats i början av 1900-talet, fortsattes efter Armengauds död av
Alfred Barbezat, vilken var ingenjör vid det bolag som bekostade försöken.
Resultaten äro offentliggjorda av den sistnämnde 1909.

Den vid försöken använda förbränningskammaren var utförd enligt förslag av
Ch. Lemale. Principen för maskinen var att i en förbränningskammare inpressa tryck-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:09:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/2/0904.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free