- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / II. Brännmaterialier, värmemotorer, kompressormaskiner /
970

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Blåsmaskiner, luftpumpar och kompressorer, av Edvard Hubendick - Kompressorn och dess utveckling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

970

BLÅSMASKINER, LUFTPUMPAR OCH KOMPRESSORER.

Såsom redan anförts är det ett bekant förhållande att om en gas komprimeras så
stiger dess temperatur. Om emellertid gasen kunde kylas så kraftigt under
kompressionen, att dess temperatur ej förändrades, och detta är nära på fallet i halvvåta och
våta kompressorer, så skulle det visa sig att det arbete som erfordrades för
kompressionen bleve mindre. Vi inse redan av detta, att de torra kompressorerna kräva mycket
arbete för kompressionen. Detta är naturligtvis ej förmånligt. Härtill kommer det
direkta skadliga inflytandet av den höga temperaturen medförande stor smörj
oljeförbrukning och åtminstone förr eller senare en stark förslitning av maskinen.

Vid de halvvåta kompressorerna blir kompressionsarbetet genom det insprutade
vattnets inverkan mindre än vid de torra, varjämte den höga kompressionstemperaturen
undvikes. Dessa fördelar åtföljas dessutom av andra såsom att en stor viktmängd luft
kan insugas i cylindern (luften i cylindern bibehåller sin täthet under insugningen), att
skadliga rummet blir Htet o. s. v. Men genom vatteninsprutningen uppträda även
oför-månhga förhållanden. I maskinen uppstår försmutsning av det aldrig fullt rena
vattnet samt rostbildning. Detta medför driftstörningar och höga kostnader för underhåll
och reparationer. Vidare måste finnas tillgång tih rent vatten och
anläggningskostnaden måste ökas med kostnaden för vattenpump. Det inbesparda
kompressionsarbetet i följd av kylningen förloras även till en del genom drivandet av
vattenpumpen. Sluthgen tillkommer den olägenheten att den komprimerade luften är mättad med
fuktighet, vilket under vissa förhåHanden kan förorsaka isbildning med ledningarnas
förstoppande av isproppar och andra driftstörningar.

De våta kompressorerna uppvisa samma fördelar som de halwåta, vartill kan läggas
mindre förshtning, enklare konstruktion samt föga driftstörningar och ringa
underhållskostnader. Försmutsning och rostbildning kan dock ej helt undvikas, varjämte luften
liksom vid den föregående kompressortypen bhr mättad med fuktighet.
Kylvattenförbrukningen är större än vid de halvvåta. HärtiH kommer att kolvhastigheten måste
hållas låg på grund av de stora vattenmassor, som skola accelereras. Härigenom bhva
maskinerna stora och dyra. Kraftförlusterna äro även stora på grund av det
vattenpumparbete som uppstår i själva kompressorn. ,

De torra kompressorerna erbjuda mot de halvvåta och våta fördelarna av torr luft
och hög kolvhastighet och därmed följande mindre och bilhga maskiner. Utveckhngen
har därför med maskinbyggnadskonstens utveckhng gått över de halvvåta och våta
kompressorerna till de torra, vid vilka man även funnit medel att begränsa luftens
uppvärmning vid kompressionen samt övervinna skadhga verkningar av den temperaturstegring
som ej kan undvikas.

Man torde med fog kunna säga att kompressorteknikens utveckling daterar sig från
den kompressor som Sommeiller patenterade 1860 och vilken det följande året kom till
användning vid byggandet av Mont Cenistunneln, ett arbete som pågick åren 1861—1871.
En schematisk bild av en del av kompressorcyHndern till denna maskin återgives i fig.
1400. Maskinen arbetade på följande sätt. Genom sugventilen A insuges luft då kolven F
rör sig åt höger i den horisontala cyhndern E. Från kärlet B tillrinner genom
reglerings-kranen C till kärlet D och från detta över ett överfall till ventilen A den vattenmängd,
som vid varje sugslag insuges i cyhndern tillsammans med luften. Då kolven åter rör
sig åt vänster komprimeras den insugna luften av den stigande vattenpelaren och
utpressas därefter genom tryckventilen G. Vid kolvslagets slut har all insugen luft och allt
insuget vatten utpressats ur cyhndern och tryckventilen står täckt av ett vattenlager.
Även sugventilen står under kompressionen i ett vattenbad. Eventuell läckning ge-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:09:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/2/0982.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free