Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Blåsmaskiner, luftpumpar och kompressorer, av Edvard Hubendick - Kompressorn och dess utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMPRESSORN OCH DESS UTVECKLING.
969
elda upp en ångpanna och öda tid och kostnader innan hans ångmaskin kom i gång, skulle
han vid det nya systemet blott hava att vrida på en kran så gick hans maskin genast i
gång. Detta problem diskuterades mycket livligt vid den nämnda tiden och det har
även blivit använt i stor skala. Den största anläggning av sådan art som blivit utförd
är i staden Paris. Vi skola återkomma till denna. Det må även nämnas att på sin tid
professor Ångström uppgjort förslag till att på sådant sätt utnyttja Trollhättans
väldiga vattenkraft.
De tankar för vilka här redogjorts ledde till ett livligt studium av lujtmotorproblemet,
d. v. s. frågan om huru de maskiner lämpligast skulle vara beskaffade, i vilka den
komprimerade luften skulle expandera. Vid samma tid hade järnvägsbyggandet börjat
komma i full gång litet varstans i Europa och stora projekt förelågo, vid vilka väldiga
bergs- och tunnelsprängningar måste göras. Så t. ex. planerades en tunnel genom Mont
Genis. Även för dessa arbeten kom frågan om energidistribution med luft på tal. Kunde
lujtmotorn utbildas till bergborrmaskin så vore intet förmånligare än att utanför
tunnelmynningen anlägga en kompressorcentral samt i rör leda den komprimerade luften in
i tunneln till de olika arbetsplatserna. Härigenom skulle arbetet kunna bedrivas
billigare och vida snabbare än med bergborrning för hand samt arbetsplatsen samtidigt
ventileras. Man lyckades även konstruera sådana bergborrmaskiner, till en början av
mer eller mindre primitiv art, men dock användbara.
Det var de ovan skildrade förhållandena som även nödvändiggjorde lösandet av
kompressorproblemet. Kolvblåsmaskiner funnos redan. Men höjdes
kompressions-trycket i dessa uppstodo svårigheter. Luftförlusten blev för stor på grund av läckning
och de höga temperaturerna hos den komprimerade luften framkallade svårigheter. Till
en början fick man nöja sig med mycket måttliga tryck så att luftförlusten blev rimlig
och temperaturen ej högre än att skadliga verkningar uteblevo. Men för nåendet av
goda resultat i tekniskt och ekonomiskt avseende fick den komprimerade luftens tryck
ej vara för lågt. Man måste sträva till möj Hgast höga lufttryck, åtminstone 6 å 8
atm. Luftförlusterna övervunnos genom förbättrade konstruktioner. Man tillämpade
erfarepheterna från ångmaskintekniken. Men de höga temperaturerna förorsakade
alltjämt svårigheter. Man sökte övervinna detta genom att kyla kompressorcylindern,
omgiva densamma med en vattenmantel eller kringbygga den med ett vattenbad. Men
luften är en mycket dåhg värmeledare och om väl cyhnderväggarna kunde kylas och
smörjningen därigenom fås att funktionera, förorsakade den alltjämt varma luften
svårigheter. Man sökte ersätta ventilerna med sHder, vilka emellertid även vållade
svårigheter. Då tog man sig för att spruta in vatten i cyhndrarna för att på sådant sätt
direkt kyla luften. Härigenom övervunnos svårigheterna med den höga temperaturen,
men andra nya svårigheter uppkommo i stället. Slutligen gjordes det förslaget att låta
kompressorkolven blott driva en vattenmassa fram och åter samt låta denna tjäna
såsom kompressionskolv. Luften komme då i intim beröring med vattnet och avkyldes,
tätningen blev lättare att åstadkomma för vatten än för luft och skadliga rummet kunde
nedbringas till nära nog ett intet. Som denna kompressortyp blev utgångspunkten
för den kommande utveckhngen, skola vi strax beröra densamma. Det är emellertid
ej möjligt att följa de olika kompressortypernas utveckhng och vi skola därför först
blott i korthet jämföra deras fördelar och fel.
De kompressorer vid vilka vatten ej infördes i cylindern hava bhvit kallade torra
kompressorer, de vid vilka vatten insprutas hava bhvit kallade halvvåta, och de i vilka en
vattenmassa sättes i rörelse av kolven hava blivit kallade våta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
