Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. De låga temperaturernas teknik, av Edvard Hubendick - Kondensering av gaser - Industriell framställning av flytande luft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1052
DE LAGA TEMPERATURERNAS TEKNIK.
Fig. 1550. Schema för Lindes maskin
för kondensering av gaser.
lägre temperaturen i2 för att genom en strypventil E överströmma till kärlet F, varest
trycket pk råder. Vid denna expansion sjunker temperaturen till t3. Nu ledes luften med
temperaturen t3 i motströmsapparaten G i motsatt riktning mot den ankommande
komprimerade luften och därigenom åstadkommes den nyss nämnda sänkningen av
temperaturen från ti till t2. Den med temperaturen t4 från motströmsapparaten upptill
avgående luften återvänder för nytt kretslopp till pumpen P. Då
strypningsavkyl-ningen från t2 till t3 oavbrutet fortgår så måste temperaturerna t2 och t3 sjunka till dess
att antingen genom värmetillförsel utifrån eller genom frigörande av värme i dess inre
jämvikt inställer sig. Men värme blir fritt vid övergången från gasform till flytande
form och den då bildade vätskan samlar sig i
kärlet F.
Det snillrika i denna anordning är som vi se att
Thomson- Joule- effekter na, oberoende av allt annat,
kunna addera sig till dess de lägsta temperaturer
uppnås under det att kompressorn arbetar vid
vanlig temperatur och såväl kompressions- som
frik-tionsvärmet från denna bortföres av kylvatten.
Linde fortsätter sin berättelse som följer: »Då
det var min avsikt att arbeta i någon teknisk skala
som kunde pröva den tekniska brukbarheten av
förfarandet, så beslöt jag att använda kompressorn
till vår kolsyremaskin och att arbeta med tryck
sådana de komma till användning vid denna
maskin, nämligen med ett sugtryck om några och
tjugu och kompression till några och sextio
atmosfärer. Motströmmaren och samlingskärlet för
flytande luft erhöllo, däremot svarande, sådana
dimensioner att deras totalvikt uppgick till i runt
tal 1 300 kg.
»I maj 1895 voro alla delar uppställda och
försöken kunde påbörjas. Herr Mönch
övervakade maskinens gång under det att
temperaturmätningarna övertogos av min son Friedrich,
vilken då efter att hava avslutat sina studier såsom
fysiker hade promoverats. Med glad spänning sågo vi temperaturerna sjunka efter det
av Thomson och Joule angivna lagbundna förloppet även efter det att de gränser
voro långt överskridna inom vilka nämnda forskare hade arbetat. Såsom förut
beräknats tog avkylningen av den tunga apparaten så lång tid i anspråk att en dag ej
var tillräcklig härför och att under natten en del av den uppnådda
temperatursänkningen åter gick förlorad. Först på tredje dagen inställde sig fortfarighetstillstånd i
det läge som motsvarar de av fysikerna fastställda betingelserna för mättning resp,
kondensering. Ännu arbetade vi så länge vidare till dess ansamling av en betydlig
mängd av flytande luft borde kunna väntas. Då läto vi mellan uppstigande moln den
vackra blåaktiga vätskan utgjuta sig i ett bleckämbar. Utbytet pr timme uppgick
till ungefär tre liter.
»För första gången hade i denna storhetsordning luft blivit kondenserad och detta
med hjälpmedel vilka gentemot de dittills använda voro av förbluffande enkelhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
