Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. De låga temperaturernas teknik, av Edvard Hubendick - Kondensering av gaser - Industriell framställning av flytande luft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONDENSERING AV GASER. FRAMSTÄLLNING AV FLYTANDE LUFT.
1051
Industriell framställning av flytande luft.
Professor Linde har själv i en uppsats med titeln: »Ur kylteknikens historia»
berättat om sina första arbeten för framställning av flytande luft. Det torde vara lämpligt
att här återgiva en del därav. Han skriver: »Mina tankar sysslade sedan länge med
de nyare upptäckterna på området för vida lägre temperaturer sådana de måste uppnås
för kondensering av de ’permanenta’ gaserna. En överblick över dessa upptäckter gav
jag i ett (i januari 1893) i polytekniska föreningen hållet föredrag ’om kondensering av
gaser’, varvid jag förklarade att det under de sista halvannat årtiondena vore mycket
nytt och betydelsefullt upptäckt därom ’betydelsefullt såväl för kännedomen om de
berörda naturlagarna som även för ett utnyttjande av detta nya vetande i teknisk
och industriell riktning’.
»De av fysikerna för gaskondensering använda förfarandena och hjälpmedlen hade
väl varit tillräckliga för att på några få orter (Paris, Krakau, London och Leyden) vinna
små, i kubikcentimeter räknade mängder av vätskor av syre, kväve och koloxid, dock
syntes dessa ej lämpliga för en allmän vetenskaplig utövning för att tala tyst om deras
nyttiggörande ’i teknisk och industriell riktning’. Ännu felade en gångbar väg från
naturforskarens laboratorium till verkstaden och uppsökandet av en sådan väg trängde sig
på mig såsom närmast liggande uppgift. På sommaren 1894 hade jag funnit en riktlinje
för densamma och gick att utbygga denna. Den tanken att för kondensering samma
förfarande måste vara användbart, som i de vanliga kalluftmaskinerna räcker för
avkylning ned till ungefär —60° C., om det blott lyckades att summera sådana på
varandra följande avkylningar i avseende på deras verkan, förde följdriktigt till den tanken
att föra genom expansion avkyld gas i motström mot den till nästa expansion gående
och därigenom närma begynnelsetemperaturen för den följande expansionen till
sluttemperaturen hos den föregående.–––Även mig hade först föresvävat den avsikten
att använda som köldkälla den avkylning vilken var bekant från expansion av luft
under utveckling av mekaniskt (yttre) arbete, över olika härför gjorda utkast har
jag på hösten 1894 korresponderat med Gebrüder Sulzer. Sådana betänkligheter och
svårigheter beträffande isolering och smörjning uppställde sig emellertid att jag såg
mig om efter en annan köldkälla. Genom kylverkningar sådana de vid kolsyra ännu
erhöllos även över den kritiska temperaturen hade mina tankar blivit ledda åt de
temperaturändringar vilka redan år 1862 Thomson och Joule fastställt vid utströmning
av gaser — — — vilka visserligen syntes så obetydliga att desamma från teknisk sida
förblivit helt obeaktade.»
Efter att hava redogjort för den kritiska granskning som Linde underkastade
Thomson-J oule-effekten och de möjligheter vilka därpå kunde byggas, fortsätter han: »Dessa
överläggningar blevo utslagsgivande för den vidare utvecklingen och bestämde mig att
i varje fall försöka saken med denna köldkälla, varigenom förfarandet och
byggnadsformerna erhöllo i hög grad enkel gestalt.»
Linde giver därefter följande beskrivning för sin maskin, fig. 1550. Luftpumpen
D komprimerar luften med trycket p1 till trycket p2 varvid dess temperatur stiger
från ti till t5. I kylaren K nedsättes denna temperatur genom kylning med vatten
till tv Den till p2 komprimerade luften inträder med denna temperatur i det inre röret
i motströmsapparaten G och lämnar densamma (av strax begripliga skäl) med den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
