Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Velocipeden, automobilen och motorcykeln, av E. Hubendick - Den motordrivna vagnen; automobilen och motorcykeln - Motorcykeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUTOMOBILEN OCH MOTORCYKELN. MOTORCYKELN.
523
mitiva sedda från
synpunkten av våra dagars fordringar.
Så småningom fulländades
motorcyklarna i hög grad till
de nutida utomordentligt
starka och goda maskinerna.
Vi skola här ej ingå på denna
utveckling utan blott giva
några exempel på olika slag
av motorcyklar.
Man brukar indela
motorcyklarna i tunga och lätta
vagnar. Gränsen mellan dem
är satt till 50 kg.
Såsom exempel å en
modern motorcykel av det förra
slaget återgives i fig. 872 till
874 bilderna av en
Hus-qvarnamaskin. Någon
närmare beskrivning är
obehövlig, då bilderna äro försedda
med förklarande text.
Såsom exempel å en lätt
motorcykel hänvisas till fig.
875. Olikheten mellan denna
till det yttersta förenklade
maskin och den föregående
med en automobils hela
fulländning är påtaglig.
Förenklingen i det senare fallet har
ju sitt berättigade skäl i
viktens och naturligtvis även
prisets nedbringande till det
lägsta möjliga.
Vid sidan av dessa
vanliga former av motorcyklar
hava även en del mera
egenartade former framkommit.
Figurerna 876 och 877 visa
ett par exempel på sådana
motorcyklar. Än mera
ovanliga äro de i fig. 878 och 879
återgivna cyklarna.
En del avarter av
motorcyklar, enkla vagnar med
små hjul, blevo plötsligt
populära omkring 1920. En
Fig. 876. Motorcykel.
Fig. 877. Motorcykel.
Fig. 878. Motorcykel.
Fig. 879. Motorcykel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>