Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnvägar, av Oscar Werner - Järnvägsspårets uppbyggande - Överbyggnad med bredbasiga räler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
658
JÄRNVÄGAR.
utbytas, vilket var både besvärligt och kostsamt. När så den svävande skarven Uppfanns
och visade sig gynnsammare än den dittills brukade understödda även för överbyggnad
med bredbasiga räler, så övergingo järnvägarna allmänt till att använda densamma.
Vid den fortsatta utvecklingen av denna skarvningsmetod har det emellertid visat sig,
att även denna är behäftad med många svagheter och olägenheter. Man har därför
sökt att vid rälsskarvkonstruktioner föra samman de goda egenskaperna hos båda dessa
metoder på så sätt, att man antingen närmar den svävande skarven så nära som
möjligt till den understödda eller ock på något sätt förenar den svävande skarven med den
understödda i en och samma konstruktion. Fig. 1011 visar en rälsskarvförbindning med
svävande skarv, vilken gränsar till understödd skarv genom att de båda sliprarna
hopkopplats.
Fig. 1011. Dabbelsliperskarv vid svenska statsbanorna.
Genom att upplägga rälsändarna på en mellan skarvsliprarna lagd brygga av järn
och därmed få båda rälerna att mellan skarvsliprarna bilda en sluten balkkonstruktion
har också en fastare men ändå tillräckligt elastisk skarvförbindning erhållits, som
dessutom tillåter användandet av enklare skarvjärn och förbindningsdetaljer än föregående
system. Konstruktörernas strävan går för närvarande ut på att åstadkomma en sådan
förening mellan den svävande och den understödda skarven, som dels avlastar
skarvjärnen så mycket som möjligt, dels minskar slitningen å skarvjärnets stödytor och å
rälsändarna, dels också slutligen i största utsträckning förhindrar förändringar å de
båda rälernas löpyta.
Bland övriga rälsskarvkonstruktioner, vars ändamål varit att i största möjliga
utsträckning eliminera de på rälsändarna såsom förstörande inverkande slagen från de
passerande hjulen märkes — förutom räler med snedskarv och räler med bladskarv —
särskilt en konstruktion, som på sin tid lät mycket tala om sig, nämligen det hjulbärande
skarvjärnet. Principen härvidlag var, att det yttre skarvjärnet gick lika högt som
rälens överyta och det var meningen, att hjulet skulle rulla upp på detsamma och sålunda
icke komma i beröring med själva skarvöppningen. I praktiken visade det sig tyvärr
med tiden, att istället för ett slag vid den vanliga skarven, blev det med denna
konstruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
