Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Brobyggnader, av Otto Linton - Brosystemens utveckling från äldsta till nyaste tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BROSYSTEMENS UTVECKLING FRÅN ÄLDSTA TILL NYASTE TID. 851
f l2
genom den längd, som angives av förhållandet 1: j eller p
Fig. 1267. Bro över Adda vid Trezzo, byggd
under åren 1370—1377 och förstörd i krig år
1416. Spännvidden 72 meter är imponerande
för att vara uppnådd under medeltiden och stor
även efter nutida förhållanden.
Under inga förhållanden
kan ett valv med rätta förklaras vara outförbart eller vågsamt bara på grund av
spännviddens storlek, utan det avgörande därvidlag är naturligtvis påkänningarnas storlek i
valvmaterialet. Än i dag betraktas Skurubron invid Stockholm med sin spännvidd
av 72 meter för mittvalvet såsom en imponerande valvbyggnad, och ändå är den byggd
av ett material, järnbetong, som särskilt
lämpar sig för stora spännvidder, då det
gäller bågar eller valv. Under åren 1370—
1377 byggdes på föranstaltande av hertig
Visconti från Milano och genom
Brobrödra-ordens försorg ett murat valv av naturlig
sten över Adda vid Trezzo (fig. 1267 och
1268) med just 72 meters spännvidd eller
mer än det dubbla av på den tiden brukliga
eller kända spännvidder. Denna
medeltidens stoltaste valvbrobyggnad
förmed
lade vägtrafik över Adda till år 1416, då bron vid ett krigstillfälle förstördes av
greve Carmagnola. År 1919 förklarades i Stockholm en spännvidd på 170 meter
för ett järnbetongvalv vara »för stor», för att en sådan brobyggnad skulle kunna
tillrådas. Är 1928 fullbordades vid Brest i Frankrike tre järnbetongvalv med 180 meters
spännvidd för en kombinerad järnvägs- och landsvägsbro. Med Trezzo-valvets
spänn
Fig. 1268. Resterna av 72-meters-valvet
vid Trezzo.
Fig. 1269. Ponte di Rialto, Venedig.
vidd i minne och med tanke på att sedan dess icke blott tillförlitliga beräkningsmetoder
utan även nya, gynnsammare materialier och säkrare byggnadssätt hava uppkommit,
år ter sig icke denna 100-metersökning i spännvidd under de 500 åren — 200 mm per
så — så särskilt imponerande, men då munkarna i Brobrödraorden utan någon teori
och med den tidens materialier och jämförelsevis outvecklade byggnadsmetoder
plötsligt dubblerade förekommande största valvspännvidd, så var detta en glänsande
bedrift, som ständigt bör hållas i ära. Trezzo-valvet var emellertid det lysande undantaget,
och i regel höllo sig också de medeltida bro valven under 30-metersgränsen. Bland
Venedigs många broar är Ponte di Rialto över Canale Grande den största. Bron, som visas
av fig. 1269, byggdes under åren 1588—1591 med omkring 28 meters spännvidd och helt
av marmor. Den är kantad med butiker längs båda sidorna, och brobanan, som i
likhet med alla övriga broar i Venedig endast är avsedd för gångtrafik, har trappsteg för
den starka stigningens skull. En annan bro i Venedig, som dock har mera historisk och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
