Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De menskliga drifterna anledning till de första uppfinningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förmågan att göra allt till sin egendom. Hon blir endast
genom nöden uppfinnare, och ännu i dag kunna vi i
barnets långsamma utveckling urskilja alldeles samma
perioder och faser, som till och med det fint bildade
kulturfolket måste genomgå för att hinna sin högsta
ståndpunkt. Äro också under den högre utvecklingen
vissa drifter ej längre lika uteslutande rådande
som under den första ungdomen, emedan andra och
mera betydande tillkomma, nya behof utbilda sig,
det naturliga lefnadssättet till en del måste
uppgifvas och kropp och själ omgestalta sig efter
de på dem inverkande förhållandena, behålla dock de
lifsvillkor, som utmärka menniskans djuriska natur,
sitt beherskande inflytande, och den enskilda
menniskans fysiologi får derför vid en blick på hela
slägtets utveckling på inga vilkor lemnas å sido.
Menniskan intager gent emot naturens öfriga
skapelser en alldeles egendomlig ställning. På
ena sidan hjelplösare än djuren, uppsvingar hon
sig dock genom förståndig användning af sina
förmögenheter till deras herre. Den verksammaste
af sina drifter, sjelfbevarelsens, kan hon
visserligen genom de mest olikartade näringsmedel
tillfredsställa. Vegetabilisk så väl som animalisk
föda krossar hon med tänderna
lika lätt, medan djuren äro företrädesvis
hänvisade till det ena eller andra slaget. Deremot
kan hon ej, som dessa, utan olägenhet uteslutande,
ja, ej ens längre tid, nära sig med ett enda
födoämne. Hennes hud förändras ej med årstiden, liksom
många pelsbärande fyrfotadjurs eller de befjädrade
fåglarnas. Kampen med naturen är för henne långt
hårdare än för djuret, som till denna strid medför
vida större fysiska krafter.
Fig. 35. Typ för de hufvudsakligen köttätande folken. Nordamerikansk indian.
Hvilken oupphörlig vård och tillsyn behöfver ej
barnet, innan det kan hjelpligt röra sig på egen hand!
Men menniskan har ett vapen, som tiodubblar hennes krafter. Detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
