Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De menskliga drifterna anledning till de första uppfinningarna - Födoämnen. Eldens användande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tjenar till förhöjande af intrycket på andra, en
större betydelse. För att synas behagligare för
vänner eller fruktansvärdare för fiender utsmyckar
menniskan sitt yttre, och det är häruti, vi ha att
söka konstens första upprinnelse. När den råe vilden
i brist på andra hjelpmedel ingnider sin kropp med
ockra, tillfredsställer han alldeles samma menskliga
böjelse, som i det civiliserade Europa satt spiran
i handen på stormakten modet: begäret att genom
användande af yttre medel stegra intrycket på andra.
Redan vid en flygtig betraktelse se vi, huru dessa
outplånliga drifter bibehållit sitt välde öfver
menniskan. Endast i sättet att tillfredsställa dem
visar sig en väsentlig skilnad mellan ett folk på en
hög kulturgrad och ett sådant, som ännu befinner sig
i sin utvecklings barndom. Så snart den historiska
traditionen börjar, få vi en säker hållpunkt för
bedömandet af odlingens framsteg, men så länge
vi endast måste grunda våra slutsatser på några
spridda lemningar, ett verktyg, grundplanen till ett
boningshus eller en stenhög, är det rådligast att taga
den enskilda menniskans utveckling till utgångspunkt
för bedömande af hela mensklighetens.
Födoämnen. Eldens användande. Medan djuret är
hänvisadt till ett visst bestämdt födoämne och dess
vistelseort sålunda deraf beroende, kan menniskan
stilla sin hunger med de mest olikartade naturalster
och således utbreda sig öfver hela jorden.
Är det ej hennes förnuft, som låtit henne upptäcka
det njutbara i de mångfaldigaste former? Vi kunna
som sannolikt antaga, att hon först med tiden
öfvervann sin motvilja mot många naturalster,
som sedermera blifvit henne ett behof och hvilkas
förtärande ej kunde bli utan inflytande vare sig
på hennes kroppsliga eller andliga utbildning. Vi
behöfva i detta fall endast erinra oss tobakens
och de öfriga narkotiska ämnenas historia. Vin och
alla jästa drycker lärde sig menniskan först mycket
sent åstadkomma, och likväl ha dessa näringsmedel
tillkämpat sig en makt, som indelar jorden i verkliga
riken, i en region, der den kinesiska växten ensam
eller åtminstone i öfvervägande grad förtäres som
varm dryck, i en kafferegion, hvars invånare ej,
förtära te, men i stället en infusion på kaffeträdets
frukt, eller i tobaks-, opium-, betel-, koka-
och hampländer, i hvilka alla något visst af dessa
narkotiska ämnen begagnas som näringsmedel. Men det
är ej blott i sådana grupper, vi, efter de egendomliga
näringsämnen hon begagnar, kunna indela menskligheten;
vi påträffa äfven väsentliga kännemärken, med hvilkas
tillhjelp vi genast kunna skilja invånarna i ett
vinland från medlemmarna af en ölnation, köttätarna
från invånarna i de länder, der växtämnen utgöra
det hufvudsakliga födoämnet. Bredvid den nästan
uteslutande af kött lefvande nordamerikanske indianen
afbilda vi (fig. 34 och 35) några infödingar från
Söderhafsöarna, som hemta sin hufvudsakligaste
föda från växtriket, och upptäcka strax i den yttre
gestalten, men framför allt i ansigtsdragens bildning,
det inflytande födoämnenas beskaffenhet utöfvar på
hela utvecklingen.
Det är af högsta intresse att iakttaga, huru en
förändring i detta hänseende hos hela folk småningom
alstrat en förändring icke blott i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
