Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rusdrycker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i ett land röker tobak alldeles på samma sätt, som
det i ett annat röker opium, i ett tredje dricker te,
i ett fjerde kaffe o. s. v.
Genomgå vi den menskliga lifsverksamhetens hela
skala, finna vi der som en allmän regel, att,
så snart ett folk höjt sig öfver anskaffandet
af sina första behof, det börjar tänka på sitt
nöje, och det första medel, det då tillgriper,
är ruset. Vi måste i mensklighetens historia antaga
samma utvecklingsfaser. De narkotiska näringsmedlen
och de dermed befryndade infusionsdryckerna beteckna
först det tredje steget i födoämnenas utvecklingsgång,
och det redan af den orsaken, att upptäckten så väl
af dem sjelfva som af deras egenskaper förutsätter en
vidgad kännedom af naturen. Vi se visserligen våra
dagars boshmän röka hampa och tobak, men den senare
ha de först fått af holländarna; förut egde de intet
för sig egendomligt rusmedel. Amerikas urinvånare
deremot fingo redan i de äldsta tider af naturen
sjelf tobaken så väl som kokan och matét.
Betrakta vi närmare den mångfald af narkotika, som
växtriket i de olika zonerna frambringar, skola
vi allt mera öfvergifva tanken på tillfälliga
smakriktningar. Näst de ofvan nämda är det
företrädesvis hampan, beteln, spikklubban och
flugsvampen, som för detta ändamål begagnas af
olika nationer; men dessutom tillgriper menniskan
äfven belladonnan och humlen. Utom flugsvampen låna
henne äfven många andra svamparter sina döfvande
safter. I Florida gör jerneken och på Söderhafsöarna
vissa peppararter samma tjenst. Många kåd- och
balsamarter, laktuken, den syriska vinrutan äro
kraftiga döfningsmedel, och det vore ett stort misstag
att tro, att europeerna ej före Amerikas upptäckande
eller kaffets införande öfverlemnat sig åt dylika
njutningar. Genom de ofvan nämda ämnena ha de endast
fått ett högst märkvärdigt medel att skaffa sig
denna njutning, ett medel, som äfven derför antagit
storartade dimensioner, emedan plötsligt ett enda
ämne tillfredsstälde alla de behof, hvartill man
förr använde ett stort antal sådana. Storax, benzoe,
vallmo, humle, bolmört, spikklubba, rosmarin, repe och
många andra växtalster hade länge varit i bruk, och
ett och annat af dem hade äfven sannolikt vid hexerier
och besvärjningar åtnjutit ett särskildt företräde.
Vi kunna således säga, att mensklighetens barndom,
i afseende på hennes sätt att lifnära sig och de
olika skeden det genomgått, har det utmärkande, att
först hufvudsakligen kött, rått eller halfstekt,
sedermera växtämnen, derefter jäsdryckerna och
slutligen infusionsdryckerna och de narkotiska ämnena
uppsökas. Under de senare tidrymderna tillkomma
visserligen nya näringsmedel, men deras upptagande
har sin grund mera i en yttre tillfällighet än i
en fysiologisk orsak. Det är endast begäret efter
omvexling, en tidtals påkommande öfvermättnad, som på
det ena eller andra området föranleder tillgripandet
af nya födoämnen. De ofvan nämda olika faserna
beteckna deremot verkliga skeden i det menskliga
samhällets utveckling. På ett och annat ställe
förekomma visserligen några särskilda egendomligheter,
som äro egnade att tilldraga sig vår uppmärksamhet,
såsom det bland några vilda stammar rådande bruket att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
