- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Första bandet. Den menskliga utvecklingens gång och medel /
73

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utsmyckning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Derefter söker man äfven ge sig ett vildare utseende.
Många folkstammar bryta ut framtänderna på sig och
låta endast en och annan, som vilddjursbetar, stå qvar.
Ett dylikt utsmyckningsbegär leder slutligen till
kroppens fullständiga stympande och är i hög grad
förderfligt, emedan det ofta ger den onaturliga
kroppsbildningen en varaktig riktning, som på den
andliga utvecklingen åtminstone ej kan inverka gynsamt.
Bruket att med band omlinda eller mellan brädlappar
pressa det nyfödda barnets hufvudskål är mycket utbredt
bland Nordamerikas råa indianstammar. Platthufvudena
(fig. 66) ha fått sitt namn af detta bruk. De uttaga ej
barnets hufvud ur pressen förr, än hufvudskålen hårdnat
och bibehåller den tvungna formen. Framhufvudet är
fullkomligt tillplattadt, men bakhufvudet deremot
onaturligt uppdrifvet i höjden, och ju mer detta är
fallet, desto vackrare anser sig dess egare. I
Normandie har ett dylikt bruk bibehållit sig, och den
tillspetsade formen på de normandiska qvinnornas hufvuden
har endast detta bruk att tacka för sin tillkomst.
illustration placeholder

Fig. 66. Hufvudskålens pressning hos platthufvudindianerna.

Vi ha här ett bevis på, huru länge sådana barbariska
bruk kunna bibehålla sig. De antaga stundom, såsom
i kinesernas klumpfötter, en annan egenskap, men det
opartiska ögat skall aldrig finna dem vackra.

Hand i hand med kroppens stympning och ofta i den
närmaste förbindelse dermed uppträder nu måleriet,
det vill säga det måleri, som ej blott öfverdrager
hela kroppen med en intet sägande, brokig färgskorpa,
utan äfven med sina linier och teckningar vill
åstadkomma vissa noga bestämda verkningar.

Det erhåller en viss betydelse och skiftar allt efter de olika företag,
hvarpå man ämnar inlåta sig. Så t. ex. måla många stammar, när de tänka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:15:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/1/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free