Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Familjen - Stammen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öppnas till uppfattning af konstens skapelser,
der är uppfostran genom qvinnan, själens höjande och
hjertats värmande, det enda medlet. Men denna inverkan
af modern på barnet, af den unga qvinnan på hennes
hjertas utkorade, af hustrun på mannen kan endast ega
rum der, hvarest qvinnan från sin beroende ställning
uppstigit till den friare värdigheten af mannens
sjelfständiga följeslagerska. Och denna ståndpunkt
kan endast uppnås der, hvarest en enda qvinna upptager
mannens hela tillgifvenhet. De stater, der månggiftet
är herskande, kunna visserligen genom folkmängdens
hastiga tillväxt bli stora och mäktiga, men de blifva
snart ett byte för kraftigare folk, som ha sina rötter
i ett familjlif, der den naturliga begränsningen
leder till koncentrering af alla krafter och känslor.
De aktiva folken, med sin i allmänhet större
benägenhet för en vis måtta, äro öfvervägande
monogamister, hvaremot polygamin är mera i bruk
hos de passiva folken. Der, hvarest qvinnan ej är
förvissad om att ensam ega mannen, kan det ej heller
bli fråga om en uteslutande ädel tillgifvenhet. Nyck,
ögonblickets lidelse, njutningslystnad föra dem
tillsammans, och tillgifvenheten förkolnar lika
hastigt, som hon uppblossat. Barnen uppfostras
gemensamt, och deras individualitet får derigenom
mindre tillfälle att utveckla sig. Häri ligger en
hufvudorsak till denna apati, som utmärker de passiva
nationernas hela folklif. Men äfven bland de aktiva
folken har qvinnans ställning först under den nyare
tiden erhållit denna sunda, naturliga karakter, som
är den säkraste borgen för mensklighetens framtida
lycka. Till och med de eljest så högt bildade grekerna
gåfvo ej qvinnan en likberättigad ställning. Vi
ha redan, då vi talade om de grekiska boningshusen,
betonat detta inflytande och hänvisat på motsatsen
mellan grekiskt och romerskt lif. Hos romarna bestämde
makans och moderns själslyftning männens sätt att
känna och tänka, och hos detta eljest så ensidigt
bildade folk se vi dygder uppblomstra, hvilka i det
herliga Hellas voro så godt som okända.
Ej mindre aktad var den ställning, qvinnorna intogo
hos de gamla germanerna. Läke- och siarkonst
samt vården om de religiösa bruken lågo i deras
händer, och exempel af entusiastisk frihets- och
fosterlandskärlek, högt mod och sträng sedlig renhet
uppfostrade ett slägte, som förmådde störta romarnas
verldsrike.
Stammen. Ur familjen utvecklade sig menniskornas nästa
större förening, stammen. Finnas också i början inga
andliga intressen, som förbinda de råa menniskorna
med hvarandra, fordra dock snart yttre inflytelser en
gemensam handling. Hos jägarfolken, som till större
delen hemta sina lifsförnödenheter från de i vildt
tillstånd och i stora hjordar lefvande djuren, eller
hos hafskusternas invånare, som fånga den tidtals i
ofantliga massor tillströmmande fisken, måste snart
en önskan uppstå att genom samiälda ansträngningar
förskaffa sig, hvad den enskilde ej i sunarna grad
mäktar åstadkomma. I andra fall tvang behofvet af
skydd mot vilda djur eller fiendtliga grannar till
uppgifvande af det afsöndrade lefnadssättet och
anslutning till andra. I alla händelser är stammens
första ursprung att söka i familjen sjelf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
