Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De stora geografiska upptäckternas tidehvarf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ned mot Nordamerikas kust, längs hvilken han många
dagar seglade. Han gjorde dock ingen landstigning. Men
omkring år 1000 började en följd af resor till det
nyupptäckta landet med Grönland till utgångspunkt. Här
hade nämligen i slutet af 10:e seklet en koloni
blifvit grundad af isländaren Erik Röde, och
det var nu två af hans söner, Leif och Torvald,
båda djerfva och kraftiga män, som den ene efter
den andre gjorde de första kolonisationsförsöken i
det nya landet. Dessa försök följdes snart af ett
tredje under Torfinn Karlsefne, en af dessa för
Island egendomliga typer, till hälften viking, till
hälften köpman, som i sagorna ej sällan förekomma. De
isländska berättelsernas skildringar af dessa färder,
ej mindre än några nordamerikanska minnesmärken, som
berömda fornforskare sätta i samband med nordbornas
första utvandringar till Amerika, synas göra det i hög
grad troligt, att Vinland det goda, såsom upptäckarna
kallade landet, måste varit den nordöstra delen af
nu varande Förenta staterna eller det s. k. Nya
England. Bosättningsförsöken misslyckades dock,
förnämligast i följd af den fiendtlighet, som
landets infödingar visade främlingarna.
Vinlandsfärderna fortforo emellertid flera
århundraden igenom, och ännu i medlet af 14:e
seklet skall enligt en gammal isländsk anteckning
ett fartyg afgått från Island till Vinland.
Fig. 133. Roger Bacon.
Huru vida Columbus haft någon kännedom om denna första
upptäckt af den nya kontinenten, är ej med visshet
kändt. Osannolikt förefaller det dock ej, då man
vet, att han under sin anställning i engelsk tjenst
omkring 1477 besökt Island. En närmare forskning må på
denna fråga komma att gifva hvilket svar som helst,
så är dock Columbus’ upptäckarära ej deraf beroende,
då den store genovesens förtjenst just låg deruti,
att hans genomträngande snille förstod att från många
spridda källor samla bevisen för tillvaron af ett land
i vester. Bjarne Herjulfsson hade af en slump stött
på Amerika; Columbus sökte det med afsigt och fann
det. Ej händelsen, utan en på noggranna forskningar
stödd beräkning bestämde den kurs, han styrde. Albertus
Magnus, Roger Bacon och Petrus de Alliaco hade klarat
horisonten, den förste genom sin fysiska geografi
(Liber cosmographicus de natura locorum), den andre
genom den reform, han gaf naturforskningens metod, den
sistnämde genom sin Verldens spegel (Imago mundi),
hvarutur Columbus hemtade sin bekantskap med de gamla
författarnas (Aristoteles’, Strabos, Senecas m. fl:s)
åsigter om det östra Asiens närhet till Herakles’ stöder.
Efter hvad Don Fernando, Columbus’ son, säger oss, skall
det nämligen just varit dessa åsigter, som hufvudsakligen
förmått fadern att söka denna nya väg till Indien. Tysken
Martin Behaim, berömd så väl genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
