Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristendomen - De stora geografiska upptäckternas tidehvarf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
voro ej blott följden af en stegrad verksamhet,
utan bidrogo äfven i sin tur att framkalla en
sådan. Behofvens krets vidgades, de öfver Alperna
dragna skarorna, som gåfvo det fallna romarriket
nådestöten, underhöllo förbindelsen med hemlandet,
och, om än långsamt, utvecklade sig dock så mycket
säkrare i Tyskland ett kultursträfvande, som mindre
gick ut på yttre framgångar än på menniskans inre
odling.
Så svårt än kristendomen på ett och annat ställe hade
att vinna inträde, var han dock den för det germaniska
skaplynnet bäst passande religionen. Under hans vård
utvecklade sig riktningar inom konst och vetenskap,
som århundraden igenom hållit de gamlas skatter öppna
för verlden, och om också en af de mest storartade
rörelser, mensklighetens historia vet att omtala,
korstågen, utom de religiösa jemväl hade andra, af
kristendomen oberoende orsaker, är dock just denna
sammansmältning af drifter, denna romantiska oklarhet
ett bevis på, huru fullständigt en främmande, inympad
gren införlifvats med den ursprungliga stammen.
Korstågens följder voro omätliga. Sammanstötningen med
qvarlefvorna af Greklands, Egyptens och Mindre Asiens
odling, beröringen med den arabiska kulturens lefvande
rikedomar måste gifva känslo- och förståndslifvet
de mäktigaste impulser, hvilkas verkningar vi
återfinna ej mindre i trubadurernas sånger än i
Berthold Schwartz’ och hans kollegers alkemiska
försök. Vetenskaper och konster, som hittills lefvat
inspärrade inom klostermurarna, blefvo småningom åter
tillgängliga för folket och utöfvade sin bildande
förmåga. Satte än de senare, musik, måleri m. fl.,
att börja med sitt mål i gudstjenstens förherligande,
ledde de dock derjemte till skönhetsbegreppens renande
och förberedde, i synnerhet i Italien, en tid, som
erinrar om Greklands perikleiska tidsålder.
Men om också dessa följder ej voro förutsedda eller
åtminstone ej i den form, hvari de uppträdde, väntade,
visar oss dock det 15:e århundradet ett af dessa
tidehvarf, då fullt bestämda syften leda andarnas
sträfvanden. Liksom redan vid korstågen var fallet,
måste vi här fästa blicken, ej på ett visst särskildt
land, utan på det vestra Europa i allmänhet. De
stora rörelserna blefvo då nästan ännu mindre än nu
hämmade af de politiska gränsernas dammar, de möttes,
och samma forskningens vågsvall bar genovesen Columbus
och nürnbergaren Behaim från den lugna hemorten till
visserligen anade, men ännu okända verldsdelar.
De stora geografiska upptäckternas tidehvarf är den
tröskel, hvaröfver den nya tiden gör sitt inträde
hos jordens folk.
Den största af dessa upptäckter, upptäckten af
Amerika, var dock gjord, århundraden innan Columbus
satte sin fot på den nya verldens strand. Norrmännen,
som på sina lätta vikingasnäckor svärmade omkring
på alla haf från Island till Kypern, hade under
sina irrfärder äfven stött på den nya kontinentens
kuster. Den förste europe, som såg dem, var en
isländsk viking, Bjarne Herjulfsson, hvilken 986 på
en resa till Grönland af stormen drefs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
