Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Assyrisk-babylonisk bygnadsstil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bland palatsen anses Xerxes’ som det mest betydande;
fig. 173 framställer ruinerna deraf. Hallarna ha
en anmärkningsvärd likhet med de indiska templens
tsjultrier. Den största bland dem var Xerxes’,
hvars ruiner nu äro kända under namnet Tsjil-minar
(de 40 kolonnerna). Alla dessa bygnader höja sig på
tre genom fritrappor förenade terrasser af slipad
marmor. De största kolonnerna, merendels af prydliga
och lätta proportioner, ha 6 fot i genomskärning
och öfver 50 fots höjd. De äro prydda med refflor
(kannelerade) och bära kapital, af hvilka många,
i likhet med de indiska, äro prydda med fabeldjur,
medan andra, liksom de yngre Joniska, äro försedda
med spiralvindlingar, voluter.
Grafvarna äro samtliga huggna i klippan; deras
fasader framställa i relief en efterbildning af
hallarnas portaler, såsom fig. 174, en afbildning af
Darios’ graf vid Naksji-Rustani, utvisar. Från denna
anordning gifves det blott ett enda undantag, Kyros’
graf, hvilken i form af ett litet hus med sadeltak
och två gaflar på en trappformig underbygnad höjer
sig öfver slätten och visar en öfvergång till den
grekiska stilen.
Fig. 174. Relief portik å Darios’ graf vid Naksji-Rustam.
Eldtemplen voro små och enkla, egentligen blott
liknande stora ugnar, men utan särskildt rökfång.
Då assyrer, babyloner, meder och perser med hänsyn
till arkitekturen hade en gemensam stil, och då likaledes
kostymerna å relieferna i Persepolis ej synnerligen
af vika frän dem i Ninive, kan man med skäl antaga,
att äfven de tekniska konsterna hos dessa folk
voro nära beslägtade. Vi veta visserligen, att de
babyloniska dukarna och mattorna i forntiden voro
mycket eftersökta, men tiden har af dem ej bevarat
ens det minsta fragment. Vi kunna derför endast med
ledning af en händelsevis bibehållen golfplatta från
ruinerna i Kujundsjik bilda oss en föreställning
om mönstren i dessa väfnader, ty golf plägar man ju
alltid dekorera som mattor. Vi meddela under fig. 176
en afbildning af detta golfmönster och foga härtill en
arkitektonisk detalj från Yunka (fig. 175), ett stycke
murverk af alldeles samma art som i det babyloniska
tornet. Murarna äro utförda i tegel och klädda med
mosaikstift af det redan nämda fajanslika teglet,
hvilka med sina spetsar äro intryckta i asfaltsputsen.
Den feniciska stilen. Hvarifrån fenicerna egentligen
härstammade, vet man ännu icke med säkerhet. Somliga
förmoda, att de utgjort en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
