Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Assyrisk-babylonisk bygnadsstil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gren af de omkring år 1730 f. Kr. ur Egypten utdrifna
hyksos, då de äfven förekomma under namnet filisteer,
pelesjti, d. v. s. de utdrifna. De slogo sig ned
längs kusten af det efter dem uppkallade Palestina och
grundlade Tyrus och Sidon. De syselsatte sig föga med
åkerbruk, men handel och industri uppblomstrade hos
dem hastigt; på Medelhafvets kuster och öar grundade
de talrika kolonier och utbredde på detta sätt sin
kultur öfver en stor del af den gamla verlden. Redan
på Homeros’ tid voro de berömda för sina arbeten i
guld och silfver. Sidon var om gifvet af tinnkrönta
murar med torn och egde en god hamn. I Sur, hvilket
nu intager Tyrus’ plats, har man funnit kolonner af
grå granit.
Af gården till Astartetemplet i Pafos på ön Kypern ha
några ringa återstoder bibehållit sig. Han bildar
en fyrkant af 100 stegs bredd mot 150 stegs längd,
omgifves af en mur af stora stenar med flera ingångar
och delas genom en annan mur i två delar. I den bakre
hälften är ännu den heliga dammen bibehållen, midt
i hvilken en kolonn reser sig. I sjelfva helgedomen
stod stenkäglan, som förestälde gudinnan; låga
sidoflyglar innehöllo rum. I hufvudanordningen ligger
mycket, som liknar indiska, egyptiska och assyriska
bygnader; äfven i enskildheterna framträder samma
likhet, Detta veta vi genom de gräfningar, Beulé
1859 företog.
Fig. 175. Assyriska väggmönster.
Fig. 176. Assyriskt golfmönster.
Dessa gräfningar gälde Kartagos hamn och det
utmed denna liggande torget med Apollotemplet,
hvars väggar på insidan voro klädda med guldplåtar,
utåt med kolonner, äfvensom anordningen af borgen
(Byrsa), vid hvars östra sida Eskulaptemplet reste
sig. Engelsmannen Davis upptäckte i Kartago ett
feniciskt mosaikgolf med ornament och figurer,
äfvensom reliefer, hvilka framställa en gafvel
med dorisk triglyffris, äggstaf, rosetter och
palmetter. Dessutom finner man å det feniciska
graftornet i Tugga joniska kolonner och andra
ornament, hvilka bevisa, att den feniciska konsten
förmedlade öfvergången från den assyrisk-persiska
till den grekiska. Bygnadernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
