Uppfinningarnas bok / Första bandet. Den menskliga utvecklingens gång och medel / 239 (1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den senromanska stilen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äfven om en förvånande färdighet hos mästaren,
en utomordentligt rik fantasi, ett mycket fint
färgsinne, slutligen om en ända till det barnsliga
gränsande naivetet.

Då denna stils ornamentik ännu ej på långt när,
som sig bör, blifvit uppskattad och studerad,
skulle vi särskildt vilja uppmana till studium
af den samma. Äfven borgar och kloster, de senare
beaktansvärda hufvudsakligen för sina ofta täcka och
tilltalande korsgångar, uppfördes i stor mängd i denna
stil. Ty värr äro af de romanska borgarna vanligen
blott kapellen, men för öfrigt ganska litet i behåll.

Fig. 235. Domen i Speyer.


Fig. 236. Domen i Limburg.

En egendomlig riktning tog den senromanska stilen i
Norge. Här var man hufvudsakligen hänvisad till trä
som bygnadsmaterial. Så väl denna omständighet som
hänsyn till klimatet framkallade utan tvifvel vissa
förändringar, men derjemte synas traditioner, hvilkas
ursprung ännu ej är uppvisadt, men som måhända
härröra från Asien, utöfvat sitt inflytande. Som
prof på dessa norska träkyrkor meddela vi en af de
mest karakteristiska,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>