- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Första bandet. Den menskliga utvecklingens gång och medel /
296

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bihang: Bygnadskonsten och de tekniska konsterna i Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kulturgrad. Jemnlöpande linier, våg- och zigzaglinier,
efterbildningar af flätor, rader af prickar,
cirklar, spiraler o. s. v. äro de enkla och
vanliga motiven. Fig. 336 framställer ett lerkärl
från stenåldern, fig. 337 en del af en sköld från
bronsåldern, hvarmed kunna jemföras siraterna på
hufvudtemplet i Mejico (fig. 147) eller tatueringen af
nyzeeländaren och af höfdingen på ön S:a Christina
(fig. 69, 70). Ja, dessa enkla motiv användas ännu
i dag af allmogen här och hvar på landsbygden vid
utsirandet af träkärl, skrin, lieskaft o. d. Med
jernåldern inträder en större omvexling, och man
upptager nu med förkärlek naturalistiska motiv,
partier af mennisko- och djurgestalter, fåglar, men
framför allt ormar eller drakar, hvilka dock undergå
ett slags stilisering, stundom rå och otymplig,
stundom ledig och verkligen smakfull. Alla figurer
upplösas i och sammanbindas med hvarandra till
en konstrik väfnad af slingor, som stundom rätt
betydligt påminna om en del romanska ornament. Drak-
eller ormslingan, den för Skandinavien egentligen
egendomliga formen, har i synnerhet utbildats till
en hög grad af ledighet och skönhet, och vi finna
henne använd ej allenast å smärre föremål, smycken,
svärdsknappar, beslag (fig. 338, 339) o. d., utan
äfven å sten, t. ex. å de flesta runstenar (fig. 340),
eller, och detta var troligen det allra allmännaste,
i trä vid utsiring af husgeråd och bostäder. Vackra
prof på detta senaste slags ornamentik ha bibehållit
sig å portaler och listverk i de gamla norska
träkyrkorna samt äfven här och

illustration placeholder

Fig. 337. Sköld från bronsåldern.

illustration placeholder

Fig. 338. Beslag af förgyld brons. Gotland.

illustration placeholder

Fig. 339. Beslag af förgyld brons. Gotland.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:15:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/1/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free