- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Första bandet. Den menskliga utvecklingens gång och medel /
335

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boningshusets och ortanläggningarnas historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfverlastade med stuckornament och målningar i lifliga
färger. Då husen i följd af religiösa föreskrifter,
såsom herbergen för vandringsmän som i dag finnas
och i morgon äro borta, ej fingo vara af sten, ha
inga äldre bibehållit sig.

Egypterna betraktade likaledes sina hus endast som
herbergen for några flyktiga ögonblick, men grafvarna
deremot som sina egentliga bostäder, och deras
boningshus voro derför ej synnerligt solida. Vi
känna sålunda af deras form och inredning endast
hvad templens reliefer och väggmålningar kunna
meddela oss. Städernas anläggningssätt känna vi
deremot af deras ruiner. De fornegyptiska gatorna
voro regelbundet anlagda, men ytterst trånga; knapt
de bredaste kunde befaras. Husen stodo i täta rader
och hade, med undantag af de i Tebe och Memfis,
sällan mer än två våningar.

Framför porten eller bredvid den var en portik eller
ett på två pelare hvilande skärmtak, hvarifrån flaggor
vajade. Ofvanför dörren lästes egarens namn, ett
gästvänligt valspråk, o. d. Träd, omgifna af galler,
voro planterade längs fasaden. Genom porten kom man in
på en gård med en paviljong, afsedd till främlingars
mottagande. Äfven i mindre hus fans bakom denna gård
ännu en annan, på ömse sidor omgifven af boningsrum,
af hvilka dock de flesta lågo i öfre våningen.
Kolonnhallar saknades sällan på gården och återkommo
ofta äfven på husets terrass. Hos den fattigare
klassen ersattes den åtminstone af en »melkaf»,
d. v. s. ett sluttande brädtak, som skyddade för den
kalla nordostvinden och ledde vattnet till gården.
Landhusen voro dessutom omgifna af ekonomibygnader
och trädgårdar, och samtliga husen rikt målade både
in- och utvändigt (fig. 383).

illustration placeholder

Fig. 383. Ett egyptiskt boningshus.

illustration placeholder

Fig. 384.
Etruskisk askkista, som modell till ett boningshus.

Om de vestasiatiska folkens stadsanläggningar
och boningshus ega vi endast torftiga och osäkra
underrättelser. Dessa folks städer synas dock varit
omgifna af flerdubbla murar med tinnar, torn och
grafvar samt bestått af hus med högt och luftigt
belägna rum samt helt och hållet eller i det närmaste
platta trätak, uppburna af pelare. Väggarna voro
sannolikt oftast uppförda af lera.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:15:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/1/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free