- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Första bandet. Den menskliga utvecklingens gång och medel /
504

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Runskriften

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

runstenar i mellersta Sverige skilja sig från de
äldre inskrifterna icke blott genom runornas form
och betydelse, utan äfven derigenom, att skriften
nästan aldrig går i räta parallela rader, utan
antingen följer stenens kanter eller den ormslinga,
som vanligen är ristad på honom. Inskriften läses
alltid från venster till höger, såsom vår nu brukliga
skrift. En sådan runsten är afbildad på sid. 297
(fig. 340), en annan ses här nedan (fig. 478). Den
förra står vid Målhammar i Björksta socken,
Vestmanland, och inskriften, som
börjar nedtill på midten, lyder på nu brukligt språk:
»Hikulf lät göra märken dessa åt Knut fader sin och
Gudlög syster hans. Bale ritade stenen.» Utanför
slingorna läses dessutom : »Bale. Knut». Bale
är en berömd runristare, som lefde samtidigt med
kristendomens införande i Sverige och ristat en mängd
stenar, i synnerhet i Upland.

Den sten, som är afbildad i fig. 478, står vid
Viggby i Lillkyrka socken, Upland. Inskriften, som
äfven här börjar midt på nedersta raden, betyder:
»Brune lät resa och rista sten denna efter Gudfast,
fader Brunes, och Arnvi efter bonde (d. ä. make) sin.»

Fig. 478. Runsten med yngre runor. Viggby. Upland.

Ordet runa synes egentligen betyda hemlighet, och
det betraktades äfven säkert länge som en underbar
hemlighet, huru man kunde genom dessa enkla tecken
meddela en annan sina tankar. Det låg då äfven nära
till hands att tillägga runorna en hemlighetsfull,
magisk kraft; också omtalas ej sällan ett sådant
bruk af runorna. I Eddan läsa vi t. ex. följande råd,
gifvet åt Sigurd Fafnesbane:

Segerrunor skall du rista,
Om du vill seger få,
Rista dem på svärdets fäste.
Andra riste du på klingan
Och nämne tvefaldt Tyr.

Stormrunor skall du rista,
Om du vill bergadt hafva
Skepp i brännings brus.
Å stäfven skall du rista dem
Och å rodrets blad.
År med eld du bränne.
Det fins ej sådan bränning
Eller så mörkblå böljor,
Att du ej räddad blifver.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:15:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/1/0514.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free