Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Blindskrift
- Stenografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
o. s. v. Orsaken, hvarför man i alla dessa
system begagnat sig af punkter, är den, att de äro
för den blinde lättast att urskilja.
*
Stenografin.
Fig. 485. Frans Xaver Gabelsberger.
Hvarken hos de gamla egypterna eller hos fenicerna
och hebreerna har stenografi varit känd eller
begagnad. Hos egypterna utbildades visserligen jemte
hieroglyferna s. k. demotisk skrift, men detta för
hvardaglig korrespondens afsedda skrifsätt kan lika
litet som den kinesiska och japanska grässkriften
få namn af snabbskrift. Äfven hebreerna egde
bokstafsförkortningar, men de användes endast som
ett slags religiös chiffer. Hos grekerna deremot
lär verkligen förekommit en förenklad skrift,
som begagnats till upptecknande af offentliga
föredrag; men det första spåret till ett genomfördt
stenografiskt system finna vi först i Rom omkring
år 63 f. Kr. Plutarkos berättar nämligen, att
ett af Catos tal genom Ciceros omsorg blifvit af
snabbskrifvare upptecknadt och sålunda räddadt
undan glömskan. Det är den nämde store statsmannens
frigifne slaf Marcus Tullius Tiro, som anses vara
uppfinnare af den romerska stenografin. Dessa
stenografiska tecken, efter sin upphofsman kallade
tironska noter (notæ tironianæ), uppstodo af
majuskler, som naturligtvis blefvo ofantligt
förkortade, ja, ofta stympade och fullkomligt
förändrade. Denna snabbskrift, som sedermera erhöll
större fullständighet och fulländning, användes
till upptecknande af offentliga förhandlingar
så väl i senaten som vid folkförsamlingar och
domstolarna. Äfven i privatlifvet, t. ex. vid
uppteckning af poetiska improvisationer,
vunno de tironska noterna insteg. Kyrkofäderna
dikterade ofta sina kritiskt-exegetiska studier för
snabbskrifvare, liksom sådana äfven begagnats vid
kyrkans koncilier. Romerska skalder, såsom Martialis,
Ausonius och andra, berömma högligen notarierna,
såsom snabbskrifvarna i Rom kallades. Vid konstens och
vetenskapens allmänna förfall bortglömdes äfven den
gamla snabbskrifningskonsten. Den tyske paleografen
Ulrich Kopp är den förste, som efter långa och
trägna forskningar lyckats bringa i ljuset den
hittills så djupt begrafna skatten från forntiden,
då han uti sitt år 1817 utgifna arbete öfver de gamlas
takygrafi lemnade nyckeln till grekernas och romarnas
kortskrift. Under medeltiden förekomma ytterst få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 12:15:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/1/0522.html
