Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konstens utbredning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mainzbiblarna samt den bambergska. Dessutom tryckte de
båda strassburgofficinerna hvar sin bibel i tysk
öfversättning; i Köln utkom äfven snart den första
lågtyska bibeln, tryckt af Nikolaus Götz, och äfven
Sorbonne i Paris utgaf från sitt tryckeri vackra
latinska biblar.
Då vi ej kunna inlåta oss på att följa den nya
konsten i hela hennes utbredning och i alla hennes
mångfaldiga företag, må vi här endast nämna några af
de mest berömda gamla typograferna, som företrädesvis
bidragit till sin konsts utveckling och vetenskapens
befrämjande. I Italien, det land, der den unga konsten
fann den mest förberedda jordmånen, framglänser i
synnerhet den lärda boktryckarfamiljen Manuzio i
Venezia, af hvars medlemmar flera hade förnamnet Aldo.
Alstren af deras pressar (aldinska tryck)
intaga ännu i dag ett högt rum bland bibliotekens
skatter. De bestå till största delen af upplagor af
grekiska och latinska klassiker, tryckta med stor
smak och noggranhet. Den förste Aldo uppfann den
lutande stilen, kursiven, och bragte den af Pannartz
och Sweynheym i Subiaco uppfunna latinska stilen,
antiqvan, i allmännare bruk. Manuziernas jemnlike i
afseende på förträffligheten af sina tryckalster var
familjen Giunta, som länge blomstrade i Venezia och
Firenze. Daniel Bomberg i Venezia var den förnämste
i konsten att trycka med hebreisk stil, och från
hans officin utgingo en mängd hebreiska biblar och
en upplaga af talmud i tolf folianter, alla med de
af honom förbättrade bokstafstecknen. I Frankrike gaf
familjen Etienne i Paris en lång följd af boktryckare,
af lärda och eleganta typografer, bland hvilkas många
dyrbara förlagsartiklar i synnerhet de ypperliga
upplagorna af latinska och grekiska klassiker erhållit
ett stort namn inom bokverlden. Ej mindre berömd har
den vår tid närmare stående boktryckarfamiljen
Didot blifvit så väl genom sitt mästerliga tryck som
genom uppfinningen af en stor mängd olika stilsorter
af utmärkt skönhet. I Antwerpen upprättade Christoph
Plantin en officin i så stor skala, att han
berömde sig af att kunna trycka på mer än hundra
olika språk. Hans tryck höra till de typografiska
mästerverken; de utgöras förnämligast af en mängd
förträffliga upplagor af latinska klassiker. Hans
förnämsta verk är dock en polyglottbibel i åtta
folioband. God klang i alla bokvänners öron har
äfven namnet Elzevir. Denna familj blomstrade i nära
hundra år ända till 1680 i Amsterdam och Leijden och
inlade en synnerlig förtjenst genom sina duodes- och
sedesupplagor af de romerska klassikerna. Efter dem
har man nyligen uppkallat en mycket omtyckt engelsk
antiqvastil.
I Tyskland utöfvades konsten vid slutet
af det århundrade, som sett henne födas, i vid pass
sextio städer. En synnerlig omvårdnad och utbildning
erhöll hon i synnerhet i Augsburg, Nürnberg, Basel,
Strassburg och Ulm. De sydtyska boktryckarna slogo sig
ofta på utgifvande af praktverk, hvartill de använde
de skickligaste af tidens tecknare och träsnidare;
ofta voro de äfven sjelfva sådana konstnärer. En så
storartad uppfattning af boktryckarens verksamhet,
som i andra länder och framför allt i Italien
gjorde sig gällande, finna vi deremot under denna
första tid endast på några få ställen i Tyskland. Så
förvärfvade sig den tredje af Nürnbergs boktryckare
och förläggare, den lärde Anton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
