Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Surrogat för träsnittet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
boktryckspressens arbete är betydligt billigare än
sten- och koppartryckspressarnas. Men kemitypin sjelf är
ej längre den sista uppfinningen i denna riktning;
man har redan uppfunnit en ännu nyare metod, som af
många föredrages framför henne. Denna allra nyaste
metod att åstadkomma plåtar med upphöjd bild kallas
typokaustik och härstammar från Amerika.
En stor mängd metoder hafva det gemensamt,
att de på galvanoplastisk väg söka åstadkomma en
upphöjd tryckplåt. De kunna derför ej heller i sina
enskildheter synnerligt afvika från hvarandra. Grunden
för det hela bildas af en kopparplåt, hvarpå bilden i
rätvänd ställning ingraveras med eller utan etsning,
och denna plåt utgör sedan matris för en ny, på
galvanisk väg åstadkommen plåt, som visar bilden
omvänd och upphöjd.
I första rummet träffa vi här glyfografin, en af de
metoder, dervid etsning ej förekommer. Kopparplåten
får här först en anstrykning af svart färg och
deröfver en betäckning af en hvit, ogenomskinlig,
vaxartad komposition. På den senare anbringas nu
teckningen med röd färg och inarbetas derefter i
grunden med nålar, som intaga grafstickelns plats,
så att den svartfärgade kopparn synes på bottnen af
teckningen. Den på detta sätt erhållna bilden är,
alldeles som en pennritning, svart på hvit grund och
har, som vi redan nämt, samma ställning, som han får
vid tryckningen. Tecknaren är sålunda i stånd att steg
för steg bedöma verkningen af sitt arbete. Plåtens
hvita grund får naturligtvis endast vara så tjock,
att graveringen med lätthet kan ske. En tillräckligt
upphöjd motplåt skulle således ännu ej kunna erhållas;
men det blir möjligt derigenom, att grunden efter
ingraveringen göres ännu tjockare, hvilket kan ske
efter behag och i synnerhet i sådana fall, då bilden
skall förete större hvita partier, är ovilkorligt
nödvändigt. Detta af Ahner uppfunna förfaringssätt
har i synnerhet under de senaste åren i Giesecke &
Devrients typografiska institut i Leipzig blifvit
utbildadt till en hög grad af fulländning. Det
har härigenom blifvit dem möjligt ej blott att för
boktryckspressen åstadkomma formar, som förut endast
med litografins, träsnittets eller kopparstickets
tillhjelp kunnat frambringas, och derigenom skaffa
typografin arbeten, som hon förut ej kunnat utföra,
utan äfven att inom sedeltrycket åstadkomma
alster, som äro omöjliga att förfalska. Andra
metoder afvika från glyfografin endast deruti,
att de, sedan bilden på kopparsticksmaner blifvit
ingraverad, etsa honom. Så är t. ex. förfarandet
vid galvanografin i allmänhet följande. Man grundar,
tecknar, raderar och etsar, öfverdrager derefter med
en vals, som ej afsätter någonting i den fördjupade
raderingen, etsgrunden med ett lager hastigt torkande
asfaltfernissa och fortfar dermed, ända tills
den tillräckliga höjden erhållits, då en galvanisk
fällning göres och en ny plåt fås, som låter använda
sig i boktryckspressen.
Kalkotypin, en benämning, som vi redan sett användas
att beteckna den upphöjda etsningen i koppar, får
stundom en annan betydelse, då man dermed menar
det förfarande, hvarigenom en upphöjd tryckplåt på
galvanisk väg fås af en fördjupad och etsad. Det samma
är äfven fallet med namnet kalkografi, ursprungligen
den från grekiskan hemtade benämningen på den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
