Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Surrogat för koppar- och stålsticket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stålpunsar, som visa öppna och slutna hufvuden,
klaver, kors och andra förteckningar, paustecken
m. m. samt slutligen för texten hela det latinska
alfabetet i upphöjd gravyr. Dessa stämplar sätter
han nu på hvar sitt behöriga ställe och indrifver
dem med ett hammarslag i metallen, en operation,
som för en skicklig och van arbetare går ganska
fort. Är allt, som på detta sätt låter utföra sig,
verkstäldt, utarbetas återstoden med grafstickeln. På
detta sätt tillkomma nu taktstrecken, hufvudenas
skaft med sina bihang, de olika bågarna m. m. De
af grofva räta linier bestående tecknen, såsom
föreningslinierna mellan noterna i samma grupp,
hela och halfva pauser, klammer o. s. v. utarbetas
med en bredstickel. Sedan allt detta är verkstäldt
och alla märken och hjelplinier med polerstålet
blifvit borttagna, tages ett profafdrag och läses
ett korrektur, hvarefter de fel, som möjligen kunnat
insmyga sig, rättas. Ligger felet ej mycket djupt,
såsom vid graveringsarbetet vanligen är fallet,
kan det borttagas med skafjernet, hvarefter man
medelst ett hammarslag på plåtens baksida bringar
det utplånade stället i jemnhöjd med plåtens yta och
ingraverar det riktigare tecknet. Plåtens aftryckning
sker alldeles som vid tryckning af kopparstick.
På denna punkt befann sig nottrycket, ända till dess
C. G. Röders berömda officin i Leipzig deri införde
en alldeles ny faktor: den litografiska maskinpressen
och dermed möjliggjorde en tillverkning i massa och
en billighet i pris, som öfver hela verlden spred
upplagor af de musikaliska klassikerna, sådana som
edition Peters, och satte hvar enda byskolmästare
i stånd att med sina små tillgångar skaffa sig ett
klassiskt musikaliskt bibliotek. Notskrifvarna gjordes
öfverflödiga af Röder, liksom de afskrifvande munkarna
af Gutenberg.
Och huru har han lyckats åstadkomma detta? Helt
enkelt derigenom, att han utbytt koppartryckspressen
och den vanliga litografiska pressen mot den
litografiska maskinpressen och deri trycker med
en sten, på hvilken ett aftryck af tennplåtarna
blifvit genom öfvertryck anbragt. Att de röderska
nottrycken, oaktadt den otroliga hastighet, hvarmed
de utföras, och sin ej mindre otroliga prisbillighet,
hvad elegans, tydlighet och noggranhet beträffar,
uppfylla alla önskningar, bevisa de beställningar,
som till officinen ingå, icke blott från Tyskland,
utan äfven från Frankrike, England, Amerika och öfver
hufvud från hela den sjungande och spelande verlden,
samt oupphörligt göra nya utvidgningar nödvändiga.
Af de 14 maskinpressar och 20 nottryckshandpressar,
som för närvarande äro i gång, tryckas årligen
inemot 75 millioner notsidor, hvartill åtgå omkring
1300 balar papper. 66 notgravörer lemna de dertill
erforderliga plåtarna, 125 stycken om dagen;
årligen gjutas för detta ändamål 600-700 centner
metall. Endast af titlar tryckas årligen omkring
1500; för detta ändamål samt för öfvertrycken äro 16
stentryckspressar i gång. Inalles syselsätter detta
enda nottryckeri vid pass 220 arbetare, konstnärer,
korrekturläsare o. s. v., och likväl har det först
för tre år sedan firat sitt tjugufemåriga jubileum:
1846 började Röder sin affär med en enda lärling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
