Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Surrogat för koppar- och stålsticket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ännu oförstörbarare än stålet och derjemte renare
till sin massa är glaset. Äfven detta ämne ha de
granska konsterna sökt taga i sin tjenst. De första
lyckade försöken i denna väg gjordes af professor
Böttcher i Frankfurt am Main och dr Bromeis i
Hanau. Sedan deras arbeten och experiment blifvit
offentliggjorda, ha vi sålunda äfven att anteckna
en hyalografi (glasetsningskonst, glastryck). Att
man ej med grafstickeln, utan endast medelst etsning
med flusspatsyra kan bearbeta glaset, var redan
bekant. Man lägger antingen en grötartad blandning
af fint pulveriserad flusspat och svafvelsyra på
den med etsgrund täckta och raderade plåten, eller
uppvärmer man denna blandning och utdrifver på
detta sätt syran i form af ångor, som man bringar
i beröring med den deröfver lagda plåten. I båda
fallen anetsas de otäckta delarna af glaset. De
första glastrycksprofven öfverraskade genom sin
utomordentliga finhet och sin alldeles egendomliga,
ur glasets natur härledda ton. I synnerhet taga
sig guillocheringsmaskinens arbeten förträffligt
ut i glastryck. Glasets skörhet utgör visserligen
en olägenhet; men denna kan dock betydligt minskas
genom plåtarnas tillbörliga tjocklek och måttliga
dimensioner, genom den största möjliga noggranhet
i tryckvalsarnas form samt deras beklädande med
ett öfverdrag af ylle, äfvensom genom den största
uppmärksamhet vid tryckningen, och under dessa
förutsättningar kan man med glaset taga otaliga
aftryck. För öfrigt har man på statstryckeriet i Wien
försökt taga kopior deraf på galvanisk väg, och dessa
försök ha slagit så väl ut, att till och med glasytans
ton meddelar sig åt det på papper tagna aftrycket.
Som ett försök att ersätta, ej kopparn, utan
kopparstickaren sjelf, kan först och främst nämnas
stylografin, som användes till återgifvande af
originalpennritningar, men föga öfvas. Enligt
beskrifningen tecknar eller ritsar konstnären i en
mjuk grund, hvilken naturligtvis måste vara anbragt
på en metallplåt. Plåten är svärtad och täckgrunden
lätt försilfrad, så att bilden, liksom ett aftryck på
papper, visar sig svart på hvitt. En galvanisk kopia
af denna plåt visar bilden upphöjd, medan en kopia af
denna åter framställer honom fördjupad och för öfrigt
är en trogen afbild af originalplåten. Allt, hvad
tecknaren inarbetat i denna, återfinnes här och kan
medelst koppartryckspressen öfverflyttas på papper.
Egendomligare och mera betydande är den af professor
Kobell i München uppfunna vackra
galvanografin, som ger den tecknande konstnären
det friaste fält och ej fordrar den minsta gravering eller radering,
utan är ett slags måleri. Också är galvanografin mer
än ett blott surrogat för kopparsticket, ehuru hon
till sin effekt erinrar om kopparstickets tuschmaner;
hon är en sjelfständigare konst, som kan åstadkomma
skuggeffekter, hvilka kopparsticket med alla sina
maner ej kan uppnå. På en polerad eller, ännu bättre,
svagt försilfrad kopparplåt uppritar konstnären sin
bild, sådan han skall visa sig på papperet, och utför
honom sedan fullständigt med penseln. Han använder
härtill en mycket tjock, för vattnet ogenomtränglig
tusch och täcker dermed starkast de partier, som
skola visa sig mörkast, söker med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
