Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Propellern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anstält lyckliga försök dermed. Detta skulle sålunda
i sjelfva verket utgjort det första steget till
förverkligandet af den vigtiga uppfinningen, men först
1825 bragte han sin ide till den mognad, att hennes
praktiska användbarhet kunde anses afgjord. Sjelf
var Ressel fullt öfvertygad derom och uttog patent
på uppfinningen 1827, fem år före Sauvage och åtta
år före engelsmannen Smith, som till slut skulle
gå dem båda i förväg. Redan 1829 företogs under
Ressels ledning och under befolkningens jubel i
Triests hamn försök med ett efter hans anvisning
bygdt propellerfartyg. Oaktadt framgången var
lysande, blef dock saken åter glömd, tills hon i
utlandet slutligen omfattades med ifver. Ressel
dog som marinforstintendent i Laibach den 9 oktober
1857. Genom den minnesvård, som restes åt honom i
Wien, visades honom den ära, han så väl förtjenat.
Medan Sauvage i Frankrike utförde sina arbeten,
anstälde ett stort antal andra konstruktörer i
England och Förenta staterna undersökningar i samma
riktning. Ericsson, Beyre, Napier, Blaxman och
Timothy utmärkte sig särdeles i detta afseende. Under åren
1836-38 försökte kapten Ericsson i England sitt
propellersystem, hvilket äfven blef fördelaktigt
bedömdt och användt på en bogseringsbåt.
Senare än Ressel och Sauvage uppträdde Smith och
bygde efter samma princip 1837, skyddad af ett två år
förut uttaget patent, sitt förr omnämda fartyg Infant
royal. Detta fartyg hade 33,7 fots längd och 6 tons’
(1,43 nylästers) drägtighet samt en maskin af blott
6 hästkrafter. Profresan lyckades, men fackmännens
misstroende och konservatism utgjorde ett envist
hinder för sakens framgång. Först i maj 1838 lät
amiralitetet pröfva uppfinningen. Derefter bildade
sig ett sällskap för »ångkraftens användning som
fortskaffningsmedel» med syfte att utföra Smiths
förslag i största möjliga utsträckning.
Det första större fartyget, Arkimedes (1838), hade 240
tons’ (57 nylästers) drägtighet. Profresorna härmed
utföllo äfven gynsamt, och kaptenen vid flottan
Chapell, hvilken var beordrad till besigtningsman,
måste erkänna, de af amiralitetet uppstälda vilkoren,
4-5 knop eller 2/3 mil i timmen, vara öfverträffade,
ty Arkimedes tillryggalade 10 knop (1 1/2 mil)
och kunde sålunda uthärda jemförelse med de bästa
ångfartyg. Det gjorde sedermera flera resor med till
och med ännu större hastighet. I juni 1840 gick
det från Dover till Calais, från Portsmouth till
Oporto, 120 mil, och behöfde till denna färd blott
70 timmar. Det gjorde äfven en resa rundt omkring
England, och denna var för Smith ett triumftåg,
ty han lade till i alla betydande hamnar och ett
stort antal af de mest framstående ingeniörer och
vetenskapsmän fingo derigenom tillfälle att med egna
ögon öfvertyga sig om propellerns förträfflighet.
Samma år inlopp i Triests hamn det första engelska
propellerfartyg och beredde Ressel tillfredsställelsen
att se alla sina förutsägelser bekräftade. Som
redan är nämdt, bygdes derefter det första franska
propellerfartyget, Napoleon (1843), och nu gick det
raskt framåt. Redan 1845 vågade man använda propellern
på en af de största ångbåtarna, Great Britain, med
en maskin af 1 200 hästkrafter. Sedan nu propellerns
förträfflighet som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
