- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
81

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den kemiska vågen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

redogöra för den kemiska vågen. Vi beledsaga vår
beskrifning med några afbildningar (fig. 64-66),
hvilka tjena att belysa henne.

En god kemisk våg består hufvudsakligen af ett fast
underlag för vågbalken, af vågbalken sjelf och
vågskålarna. Vi vilja nu något närmare undersöka
vågbalken och hans teori.

Vågbalken är, såsom vi redan nämt, en tvåarmad och
likarmad häfstång, på hvilken vågskålarna hänga lika
långt ifrån stödjepunkten. Den senare, ligger något
högre än tyngdpunkten, i följd hvaraf vågbalansen
alltid inställer sig i horisontal riktning, då han
antingen är alls icke eller ock lika belastad på
båda sidor.

Fig. 64. Skålarnas upphängning.

Fig. 65. Skålarnas upphängning.

Fig. 66. Kemisk våg.

Att stödjepunkten och tyngdpunkten ej böra sammanfalla
eller den senare ligga högre än den förra, synes
tydligt af fig. 67. Denna föreställer vågbalansen,
hvars båda hälfter böra vara alldeles lika långa
och tunga, så att tyngdpunkten kommer att ligga på
midten. Stödjepunkten ligger äfven på midten. För att
så mycket som möjligt minska friktionen mellan delarna
brukar man på detta slags vågar i stödjepunkten
anbringa ett tresidigt stålprisma, medelst hvars ena
kant vågbalken hvilar mot en horisontal platta af
glas eller agat.

0m vi antaga, att vågbalkens tyngdpunkt sammanfölle
med stödjepunkten, skulle jemvigt ega rum i alla
lägen, så väl i läget NM som N’M’; fysiken kallar
detta obestämd eller indifferent jemvigt. En lika
belastning på båda sidor skulle ej rubba detta
förhållande; men den ringaste öfvervigt på ena

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:15:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/2/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free