Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Luftbalongens styrning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
måste, för att kunna ha någon verkan, vara anbragt
på sjelfva balongen. Men i sakens natur ligger,
att alla dylika försök snarare skola ha till följd,
att balongen endast vrider sig omkring sin
axel, än förmå gifva honom en varaktig och bestämd
riktning. Ett bevis härpå ger den franske ingeniören
Giffards balong. Den bestod af en cylinderformig
balong med styre och arkimedisk skruf, som drefs
af en ångmaskin om tre hästkrafter. Den första
och sista uppstigningen egde rum den 24 september
1852, och Giffard förklarade sig mycket belåten med
utgången. Att fara emot vinden, sade han, hade alls
icke legat i hans plan, men han kunde med lätthet
vända åt sidan och beskrifva kretsar.
För dess originalitets skull skola vi äfven
omnämna ett annat förslag, som för några år sedan
äfven var föremål för behandling i vetenskapliga
tidskrifter. Som bekant, låter kolsyregasen, som
man genom öfvergjutning med saltsyra kan utveckla ur
krita, under vissa omständigheter bringa sig i fast
form. Men denna fasta kolsyra har då en ytterst liflig
benägenhet att öfvergå i ånga. Hon förflygtigar sig
hastigare än någon annan kropp, och ångan har en
mycket stor spänstighet. Denna egendomlighet hos
kolsyran skulle nu på det sätt tillgodogöras för
luftbalongernas styrning, att en ihålig, med fast
kolsyra fyld metallkula fästes vid balongen. Förses
nu denna kula på ena sidan med ett litet hål och
detta öppnas, rusar den gasformiga kolsyran med
stor häftighet ut, och kärlet blir derigenom, liksom
raketen genom den utströmmande krutgasen, drifvet åt
motsatt håll. Till utförande har förslaget dock ännu
ej kommit och skulle sannolikt ej heller haft något
bättre resultat än sina otaliga föregångare. Man
kan påstå, att luftseglingen ännu, nästan ett helt
århundrade efter sitt första uppträdande, befinner sig
i alldeles samma utvecklingsskede, som hon uppnådde
genom de inrättningar, hvilka redan Charles gaf
balongen. En verklig nytta har luftseglingen en
gång, i händerna på Gay-Lussac och Biot, haft; för
den fredliga samfärdseln deremot saknar hon denna
trygghet, som är det oeftergifliga vilkoret för ett
praktiskt användbart kommunikationsmedel. Endast der,
hvarest inga andra befordringsmedel mera stå till
buds, kan man göra ett försök med luftbalongen;
men lika litet som man för den regelbundna
postförbindelsen kan begagna sig af brefdufvor, lika
litet kan man ännu tänka på en regelbunden person- eller
varutrafik medelst luftbalonger.
De fall, då man blifvit tvungen dertill, erbjuder
endast kriget. Man har begagnat luftbalongen
som strategiskt hjelpmedel för rekognoscering af
fiendtliga positioner, och under det näst sista
italienska fälttåget åtföljde Godard franska
armén för att från en med långa linor fasthållen
luftbalong anställa rekognosceringar. Alldeles
på samma sätt tjenade balongen fransmännen redan
under revolutionskrigen i Belgien och vid Rhein
(fig. 130), då de en gång af belgerna fingo en balong
sönderskjuten. Den förste Napoleon satte dock ej
vinsten särdeles högt, ty han lät hela saken snart
åter falla.
Under den senaste belägringen af Paris har dock
luftbalongen spelat en betydande rol, mera betydande
än någonsin förut. Balonger uppstego dagligen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
