Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Luftpumpen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Guerickes halfkulor hade ungefär 20 tum i diameter och
voro försedda med starka jernringar. Man föreställe
sig åskådarnas förvåning, då de sågo att 8, 10,
12, ja, 20 hästar, som voro spända emot hvarandra
på hvardera sidan om kulan, ej förmådde slita de
som af en trollmakt sammanhållna halfkuorna ifrån
hvarandra, ja, att 24 till 30 hästar behöfdes för att
öfvervinna motståndet. De båda hälfterna skildes då
åt med en knall, som om en kanon blifvit aflossad.
Matematikern Kaspar Schott beskref den guerickeska
luftpumpen och de dermed anstälda försöken; derigenom
blefvo de äfven kända af den engelske fysikern Robert Boyle,
hvilken så ifrigt syselsatte sig med
experimentens förnyande och gjort så mycket för
deras bekantgörande, att engelsmännen tillskrifvit
honom hela äran af uppfinningen; de kallade det
lufttomma rummet det boyleska tomrummet (vacuum
boylianum). Andra fysiker omfattade äfven saken med
lifligt intresse, och derigenom, att luftpumpen kom
i händerna på många experimentatörer, undergick han
mångfaldiga förändringar, hvarigenom han blef mera
praktiskt användbar.
Dessa förändringar gälde dels kolfvens rörelseapparat,
hvartill man efter hvart annat användt trampor,
stigbyglar, dragstänger, kugghjul, vefvar och allt
möjligt, och äro som sådana temligen ointressanta,
men dels ingrepo de äfven i luftpumpens inre
inrättning, och om de också ej ändrade något i den
ursprungliga guerickeska principen, erhöll dock
tillämpningen derigenom många nya och ändamålsenliga
förbättringar. I synnerhet förtjenar här nämnas
Senguerds dubbelt genomborrade kran, emedan derigenom
stiftet, som tillsluter öppningen, hvarigenom luften
utpressas, blir öfverflödigt. En sådan senguerdsk
kran är afbildad i fig. 137. Utom den genomborrning,
som redan den guerickeska kranen företer, har
han dessutom en annan, vinkelrät emot den förra,
som sätter rörets inre i förbindelse med den yttre
luften. Genom denna kanal utpressas luften, sedan
förbindelsen med recipienten blifvit afbruten. Vidare
sökte man påskynda luftpumpens verkan och på samma
gång göra kolfvens rörelse lättare. Hawksbee och
Leupold förenade för detta ändamål två kolfvar
på det sätt med hvarandra, att den ena stiger,
medan den andra sänker sig. Då nu luftkanaler från
båda stöflarna inmynna i recipienten, utsuges luft
ur denna under vefvens hela kringvridning. Det
betydliga tryck, som den yttre luften utöfvar,
tvingas dervid att arbeta med, i det samma kraft,
som hindrar den ena kolfvens rörelse, påskyndar den
andras. Motståndets öfvervinnande blir derigenom
väsentligt underlättadt. Man kan jemföra processen
med en våg, som under den starkaste belastning rör
sig lätt upp och ned, så snart blott båda skålarna
ha att uppbära lika stor tyngd.
Fig. 138 ger en afbildning af en sådan dubbelt
verkande luftpump. Vi se här de två bredvid hvarandra
stående pumpstöflarna, som merendels äro gjorda
af starkt glas, men ofta äfven af messing. De båda
kolfstängerna äro försedda med kuggtänder, hvilka
gripa in uti ett på den emellan dem gående axeln
anbragt kugghjul, som af vefven sättes i rörelse. Från
hvardera stöfvelns botten går en luftkanal i riktning
mot recipienten. Strax framför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
