Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pumpen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Liksom sugpumpen helt och hållet öfverensstämmer med
den förut beskrifna luftpumpen, kan tryckpumpen,
till hvilken vi nu öfvergå, jemföras med
kompressionspumpen.
Tryckpumpen utmärker sig förnämligast derigenom,
att hans kolf utgöres af ett helt stycke utan
ventiler. Han nedgår i vattnet och uppdrifver det
genom ett stigrör. Då tryckpumpen väsentligen är
oberoende af lufttrycket, kan detta rör vara huru
högt som helst, blott dess väggar äro nog starka
att motstå vattenpelarens tryck och maskinen har
tillräcklig kraft. På tryckpumpen, hvars enklaste
form visas i fig. 175, förekomma äfven två vexelvis
verkande ventiler: sugventilen B och tryckventilen
C. Då kolfven A uppstiger, intränger vatten genom B,
under det ventilen C tillslutes genom trycket af
vattenmassan i D, som derigenom hindras att flyta
tillbaka; vid kolfvens nedgående tillstänges B, och
C måste öppna sig för att å nyo insläppa vatten i
röret. Som man ser, förekommer äfven vid tryckpumpen
sugning, men emedan kolfven ej höjer sig särdeles
mycket öfver den yttre vattenytan, erfordras ingen
synnerlig kraft till sugningen, utan, i motsats till
sugpumpen, utför tryckpumpen sitt väsentligaste arbete
vid kolfvens nedgående.
Apparaten kan äfven lätt förvandlas till en förening
af tryck- och sugpump. Om vi antaga, att vattnet,
som skall pumpas upp, ligger ett godt stycke
längre ned, behöfs blott, att ett rör nedföres
deri från cylinderns botten, hvilket öppnas och
stänges af ventilen B. Detta nedre parti verkar då
som en vanlig sugpump, och det nedre rörets längd
måste afpassas i enlighet med den bekanta lagen
för atmosfertrycket. Vid ett sådant system tages
tydligen den drifvande kraften i anspråk, åt hvilket
håll kolfven än rör sig: vid sitt uppgående måste
pumpen uppdraga vatten i cylindern och vid nedgåendet
upptrycka det ännu högre. Handpumpen utgöres ej sällan
af en på detta sätt anordnad sug- och tryckpump, i
synnerhet då brunnen är för djup för en enkel sugpump,
eller ock då det ända till brunnkanten uppfordrade
vattnet skall uppbringas ännu högre.
Huru en god pump praktiskt utföres, visar vidfogade
afbildning af en utaf metall konstruerad gård- eller
torgpump, hvilken kan begagnas både som sug- och
tryckpump (fig. 176). Svängeln ABC vrider sig
omkring axeln B; på den korta häfstångsarmen CB
hänger medelst en länk dragstången CD, hvilken
nedtill vid D likaledes genom en länk är förbunden
med kolfstången. Då vid svängelns neddragande kolfven
E upplyftes, öppna sig de båda ventilerna F och G,
och vatten uppstiger genom röret H i pumpstöfveln,
under det samtidigt dermed det vatten, som redan
befann sig öfver kolfven, upplyftes ännu högre och
genom ventilen G uppdrifves i stigröret. Vid kolfvens
nedgående stängas ventilerna F och G, kolfvens öppnar
sig, och en ny vattenmassa uppstiger ofvanför den
samma. Kolfven har följaktligen vid sitt uppgående
att öfvervinna både friktionen och tyngden af den
vattenpelare, som räcker från vattenytan i brunnen
till stigrörets mynning, vid nedgåendet deremot
blott friktionen, som eger rum dels mellan de fasta
delarna, dels mellan kolfven och det genom dess ventil
strömmande vattnet. Om stigrörets mynning, såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
