Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Laterna magican eller trollyktan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
magican, som med några mekaniska och teatraliska
tillbehör af Robertson kallades fantaskop. Man
tänke sig åskådarplatsen genom en mellanvägg helt och
hållet skild från det rum, der konstnären opererar. En
midt på denna vägg befintlig skärm af uppspändt muslin
döljes af draperier, som ej borttagas, förr än strax
före representationens början allt blifvit mörkt.
Men då ej heller bakom muslinsväggen något annat
ljus finnes än det, som med bilden sjelf kommer ut
ur trollådan, ser man ej den tunna väfven, utan
blott en figur, som tyckes sväfva i luften och än
kommer åskådaren fasaväckande nära, än aflägsnar
sig. Dessa olika intryck åstadkommas på ett mycket
enkelt sätt. Ju längre trollyktan står från skärmen,
på hvilken bilderna framträda, desto större, och ju
närmare hon är, desto mindre blifva dessa bilder. Står
hon alldeles invid skärmen, äro de naturligtvis föga
större än rörets öppning. Men åskådaren på andra
sidan tycker, att de små bilderna äro aflägsnare,
de större deremot närmare honom.
Fig. 251. Laterna magica för dimbilder.
Vidare har röret en draglåda, hvarmedelst man kan
förändra linsernas inbördes afstånd och derigenom låta
bildernas konturer framträda skarpare eller svagare,
hvarigenom intrycket af ett aflägsnande blir ännu mera
förvillande. För att göra skådespelet ännu naturligare
behöfdes blott något sätt att få de bilder, som
samtidigt framstäldes inom ett litet rum, att ej
på samma gång till- eller aftaga i styrka. Detta
kan utan svårighet åstadkommas genom en framför
linsen befintlig rörlig skärm, som Robertson kallade
kattögat och hvilken man kan tänka sig som en sax med
breda halfmånformiga blad, som ligga på båda sidor
om den främre linsen och låta på det sätt sammanföra
sig öfver den samma, att hvarje grad af ljussvaghet
ända till fullkomligt mörker kan åstadkommas. Genom
lämpliga kombinationer af dessa utvägar, apparatens
aflägsnande och närmande, förändring i ljusstyrka och
linsernas förflyttning, åstadkommas nu andesynerna.
En passande musik, en konstgjord åska, storm eller
regn voro särdeles egnade att förstärka intrycket.
Så väl konstnären som apparaten förrätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
