Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nonien och mikrometern - Reflektorerna eller spegelteleskopen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fig. 285. Mikrometer.
Jemte nonien är i synnerhet mikrometern för finare
mätningar vigtig. Tänkom oss, att i noniens ställe
är vid den rörliga armen A fäst en liten tub, som
är riktad på skalan och i sin brännpunkt har ett
trådkors, så att delningen der visar sig ungefär som
på fig. 285. Skalan afläses på den punkt, der trådarna
korsa hvarandra; sällan inträffar dock, att denna
punkt faller alldeles på ett delstreck. Detta låter
sig dock göra derigenom, att trådkorset medelst en
mikrometerskruf kan flyttas fram och tillbaka, och
antalet af kringvridningarna och deras bråkdelar
angifva då de små delar, som måste läggas till eller
tagas ifrån måttet. Är t. ex. den stora kretsen
indelad i sjettedels grader och skrufven behöfver
omvridas 30 gånger för att flytta trådkorsets
medelpunkt från ett delstreck till ett annat,
motsvarar hvar kringvridning af skrufven en vinkel
af 20 sekunder, och då en tjugondedels kringvridning
beqvämt låter uppskatta sig, kunna vi på detta sätt
mäta vinkelstorheter af ända till en sekund. Vid
astronomiska mätningar är för öfrigt en sådan storhet alls ingen
obetydlighet, som utan men kan förbises, ty hela jupiterskifvans skenbara
diameter är endast vid pass 38 sekunder.
Fig. 286. Herschels jätteteleskop.
Till sådana noggranna mätningar användas endast
refraktorer, d. v. s. tuber, som verka genom brytning med
glaslinser. Men det ges dessutom äfven andra,
som, i synnerhet på Newtons tid, då man ännu
ej lyckats befria linsbilderna från deras färgade
kanter, mycket användes, emedan färgspridningen i
dem ej gör sig märkbar. Sådana instrument äro
Reflektorerna eller spegelteleskopen. De uppfunnos
kort efter linstuberna, och Zucchi, en jesuitpater,
synes ha varit den förste, som fallit på den tanken
att i stället för glasobjektiven begagna konkava
metallspeglar och genom en okularlins betrakta deras
reela bilder. Han skall äfven 1616 ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
