Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chappes telegraf - Den optiska telegrafen i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Telegraflinierna utbredde sig mycket hastigt öfver
hela landet och sammanlöpte alla i Paris. Afståndet
mellan stationerna var på slättbygden oftast 3 till 4
mil, i bergstrakterna något mindre, så att man alltid
noga kunde se från en station till en följande, och
hvarje rörelse, som utgick från Paris, upprepades
mekaniskt af den ena stationen efter den andra.
På detta sätt var det möjligt att någorlunda hastigt
meddela en underrättelse. Så erhöll man i Paris
en depesch från Lille (20 mil) på två minuter,
från Calais (23 mil) på 4 minuter 5 sekunder, från
Strassburg (40 mil) på 5 minuter 52 sekunder, från
Toulon på 13 minuter 50 sekunder, från Bayonne på 14
minuter, från Brest (50 mil) på 6 minuter 50 sekunder
o. s. v. Andra länder följde snart exemplet, sålunda
Sverige 1794, England 1796, Danmark 1802, Preussen
1833, Österrike (Wien-Linz) 1835, Ryssland (Varsjav
-Petersburg) 1836. Till och med Ostindien och Turkiet
hade sina telegrafledningar. Den vigtigaste tyska
telegraflinien, mellan Berlin och Köln, inrättades
af regeringen för statsbehof; hvarje signal behöfde
10 minuter för att komma fram.
Så utbredd och beundrad denna inrättning än var, hade
hon dock det stora felet att blott kunna begagnas
om dagen och vid klart väder. Inträdde regn eller
dimma, om också blott mellan två af de talrika
stationerna, upphörde strax all telegrafering, och
ännu för tretio år sedan fick man i tidningarna se,
huru depescherna voro afbrutna oftast just der,
de lofvade att bli som mest intressanta. Midt under
det vingarna arbeta som fortast och ifrigast, blifva
de plötsligt, liksom gripna af stelkramp, stående
orörliga midt i en signal; efter en lång stund
spritta de ändtligen åter till, men endast för att
åter tvärstanna. Under tiden består depeschen endast
af idel punkter; ändtligen komma åter några ord
utan allt sammanhang, så åter punkter och slutligen
det vanliga tillägget: "uppkommen tjocka hindrat
signaleringens fortsättning".
Det torde här vara på sin plats att i ett sammanhang
berätta den optiska telegrafens historia särskildt
i Sverige, ehuru vi härigenom gå något längre fram i
tiden än det öfriga af vår berättelse
<foonote>Hufvudsakligast efter Nyströms Lärobok i
telegrafi.</footnote>.
Sverige var det land, som först följde fransmännens föredöme i
afseende på inrättandet af optiska telegrafer. Redan
år 1794 hade presidenten Edelcrantz fullkomligt
oberoende af den franska telegrafen, ja, utan att
ens derom ha någon annan kännedom, än att dertill
användes rörliga armar, konstruerat sin telegraf,
som den 30 oktober och 1 november samma år försöktes
mellan Stockholm och Drottningholm samt ett par år
senare antogs i England, först med några misslyckade
förändringar, men sedermera fullkomligt sådan han var
konstruerad af Edelcrantz, hvilken af sällskapet för
konster, åkerbruk och handel i London hedrades med
sällskapets prismedalj för nyttiga uppfinningar.
Edelcrantz’ telegraf skilde sig från Chappes
hufvudsakligen derigenom, att i stället för de
tre rörliga armarna användes tre fasta, på en mast
uppsatta horisontala armar, på hvar och en af hvilka
voro medelst gångjern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
