- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
568

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ångmaskinens historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

antal rör, som alla äro försedda med hvar sin öppning,
utmynnande åt samma sida. Då vatten inuti kulan
bringas i kokning eller då ånga inledes deri och
utströmmar genom de nämda öppningarna, bringas kulan,
liksom turbinhjulet, i hastig rotation i en riktning
motsatt den, i hvilken ångan utströmmar. Den heronska
ångkulan skulle med samma eller ännu större skäl
kunna anses som den första turbinen.

En annan sägen, häntydande på kännedom om ångans
kraft, berättas oss från grekiska kejsardömets tid. En
viss Zenon i Byzantium hade en gång en bjudning för
sina vänner i ett rum, som låg midt öfver ett annat,
hvilket beboddes af en person, med hvilken Zenon
den tiden ej lefde i godt förstånd. För att spela
denne senare ett spratt införde Antemios – så hette
den andre – i sitt rum en stor kittel med vatten,
uppgjorde en dugtig eld derunder och ledde ångan genom
rör mot taket, så att hela huset bragtes i skakning
och gästerna, som trodde det vara en jordbäfning,
i högsta förskräckelse rusade ut på gatan.

I Sondershausen förvaras ännu en afgudabild, den så
kallade Püsterich. Bilden är af koppar, ungefär en
aln hög och ihålig; de enda öppningarna utgöras af
dess båda ögon. Man antar, att vid gudstjensten de
hedniska presterna fylde bildstoden med vatten,
satte proppar i ögonen och upptände eld inuti
tronen, på hvilken gudabilden satt. Då vattnet kom i
kokning, drefvos propparna af ångan ur ögonen, denna
utströmmade genom de båda öppningarna och insvepte
gudabilden i ett töcken, hvarigenom gudomens vrede
på ett åskådligt sätt framstäldes för den häpna
menigheten.

Fig. 498. Salomon de Caus’ ångapparat.

Emellan ett dylikt lekverk och ett verkligt
mekaniskt tillgodogörande af ångan ligger emellertid,
som hvar och en ser, en vid klyfta, och månget
århundrade förgick, innan språnget häröfver
lyckades. Det första spår till ett försök i den
vägen förekommer i Spanien. Sjökaptenen Vasco de
Garay
uppträdde med en maskin, hvarmed han ville
framdrifva fartyg utan roder eller segel. På Karl V:s
befallning anstäldes försök dermed i Barcelonas hamn
år 1545. Garay hemlighöll sin maskins beskaffenhet,
och man såg endast, att han bestod af en stor
vattenkittel och att på båda sidor af fartyget
hjul voro anbragta. Fartyget, som lastade nära 5 000 centner,
påstods tillryggalägga 3 sjömil på 2
timmar. Uppfinnaren belönades, men hans maskin förblef
obegagnad, antingen emedan saken, enligt ett vitnes
utsago, var allt för invecklad, kostsam och farlig,
eller i följd af andra hinder, som så ofta förekomma
vid nya uppfinningar. Vi känna ej till beskaffenheten
af Garays maskin, lika litet som vi kunna redogöra
för hvad som menas, då pastor Johann Mathesius i
Schneeberg, en af Luthers förtrogna vänner, i sin
1562 i Nürnberg utgifna Sarepta eller Bergpostilla
talar om en man, som nu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0580.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free