Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ångmaskinens historia - Ångfördelningen. Sliden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
synnerlig spridning utom England. Den firma,
"Patent-disc-engine-company", som ensam tillverkar
dessa maskiner, levererar dem från l till 20 hästars
effekt.
Ångfördelningen. Sliden. Två vigtiga delar af
ångmaskinen, parallelogrammen och regulatorn,
ha vi redan omnämt. Det återstår att kasta en
blick på några andra hjelpmekanismer, som med tiden
undergått betydliga förändringar. I synnerhet förtjena
sätten för ångans ledning till och från cylindern
att närmare skärskådas. Till en början begagnades
härför klaffventiler och kranar, i synnerhet den
fyravägiga kranen, tills man slutligen mera allmänt
öfvergick till den nu brukliga slidventilen eller,
som han vanligen kallas, sliden. Han förekommer
under flera olika former, men den vanligaste är den
s. k. muslesliden (fig. 510 och 511). Rörande sig
öfver öppningarna till de i
cylinderväggarna anbragta ångkanalerna H och J,
verkställer han derigenom ångfördelningen så,
att rummet i cylindern bakom kolfven sättes
i förbindelse med ångpannan, rummet framför
kolfven på lågtrycksmaskiner med kondensatorn
och på högtrycksmaskiner med fria luften eller
skorstenen. Den ena figuren visar sliden i hans öfre,
den andra i hans nedre läge. Den från ångpannan
kommande ångan inströmmar genom öppningen S i det
sliden omgifvande rummet, det s. k. slidskåpet.
Då sliden intar sin öfre ställning, strömmar den
friska ångan från slidskåpet genom ångkanalen I
in under kolfven och drifver honom uppåt; den i
rummet öfver kolfven befintliga ångan bortgår genom
kanalen H till afloppsröret T. Då sliden intar sitt
nedre läge, inströmmar frisk ånga genom ångkanalen H
öfver kolfven, och den förbrukade ångan bortgår genom
kanalen I till afloppsröret T. I de här framstälda
båda yttersta lägena gör sliden ett kort uppehåll
i sin rörelse. I sitt medelläge har han deremot sin
största hastighet, emedan här båda ångkanalerna äro
afstängda så väl för den tillströmmande som för den
afgående ångan, hvaraf är tydligt, att om slidens
rörelse här vore långsam eller ingen, skulle ångan
framför kolfven sammantryckas, hvilket tydligen
endast kunde motverka kolfvens rörelse; drifves
sammantryckningen för långt, kan cylindern sprängas
eller sliden kastas ur sitt läge.
Fig. 510. Fig. 511.
Slidens teori.
I följd deraf, att ångtrycket är större i slidskåpet
än i afloppskanalen, tryckes sliden mot ytan, hvarpå
han glider. Häraf vållas friktion och hinder for
slidens rörelse, som kan förorsaka en temligen
betydande kraftförlust. För att undvika denna
olägenhet har man konstruerat sjelfbalanserande slider,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
