Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gaskraftsmaskinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förbränningen bildade alstren, vattenånga och
kolsyra, bidraga äfven till utvidgningen.
Lenoir, som vi ha att tacka för denna vackra
uppfinning, var ursprungligen arbetare i en
bronsfabrik; sedermera syselsatte han sig med
galvanoplastik och grundlade i förening med
en hr Gautier en galvanoplastisk anstalt under
namn af société générale de galvanoplastie.
Detta företag hade dock ej i ekonomiskt hänseende
något lyckligt resultat, och lika liten vinst
skördade han af ett annat af sina försök,
att använda elektromagnetismen som drifkraft.
Denna krafts dyrhet stälde ett oöfvervinneligt
hinder i vägen för hennes användning för
industriela behof, hvarför han försökte
att i stället för elektromagnetismen använda
knallgasens explosivkraft, och dessa undersökningar
förde honom slutligen efter flera misslyckade
försök på den lyckliga tanken att använda en
blandning af lysgas och atmosferisk luft. Lenoir
förband sig med maskinfabrikanten Hypolite
Marinoni, hvilken måhända också har någon del
i problemets praktiska lösning. 1 maj 1860
uppsattes den första lenoirska gaskraftsmaskinen
i en verkstad vid Rue Rousselet i Paris. År 1867
voro ensamt i Paris öfver 400 dylika maskiner i
verksamhet. Uppfinningen spred sig temligen hastigt
öfver hela den civiliserade verlden. En hr Jean
Poey köpte patentet för Spanien, Brasilien och Havanna för
100 000 franc. Nästan i alla länder äro
förbättringar af Lenoirs gasmaskin
patenterade. Vi öfvergå till en närmare beskrifning
deraf.
Fig. 519. Lenoirs gasmaskin. Horisontal genomskärning.
Fig. 518 visar hans yttre utseende från sidan,
fig. 519 en horisontal och fig. 520 en vertikal
genomskärning af maskinen, den förra tagen genom
cylinderns geometriska axel, den senare vinkelrätt
deremot genom cylinderns midt. Redan ett flygtigt
ögonkast på dessa figurer visar, att maskinen har
samma hufvuddelar som ångmaskinen: en cylinder,
i hvilken rör sig en kolf, påverkad af trycket
från en expanderande gas, en slidtillställning,
hvarigenom kolfvens rörelse omkastas, vefstaken
med vefven, hvarigenom den fram- och återgående
rörelsen förvandlas till en roterande, samt slutligen
svänghjulet för att göra rörelsen likformig. Den
horisontalt liggande cylindern är i fig. 519 betecknad
med C, den i cylindern fram och åter gående kolfven
med K. Denna är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
